Forskare vid Vrije Universitetet i Amsterdam har undersökt hur företagens uppskattade kostnader för en anpassning till EUs miljölagstiftning avviker från de slutgiltiga kostnaderna. Man har också försökt ta reda på hur skillnaderna kan förklaras och vilka slutsatser man kan dra för framtida kostnadsberäkningar. Rapporten bygger bland annat på sex fallstudier inom olika områden av EUs miljölagstiftning.
Forskargruppen kom fram till att de beräknade kostnaderna ofta var dubbelt så stora än de slutgiltiga kostnaderna. Ett tidigt exempel är industrins uppskattade kostnader för att följa EUs regler för ozonnedbrytande ämnen. Beräkningen var 2,5 gånger högre än de slutgiltiga kostnaderna och vissa företag hade till och med räknat med 125 gånger högre kostnader än den verkliga slutsumman.
Industrin hade fel
Ett annat exempel är direktivet för stora förbränningsanläggningar. När det kom på tal förutspådde brittiska kraftproducenter att elpriset skulle stiga med 25 till 30 procent till följd av övervakningen av svaveldioxidutsläpp. Senare visade det sig att höjningen endast blev 2,5 till 5 procent under en 15-årsperiod. För samma direktiv räknade kraftindustrin i Tyskland med dubbelt så höga kostnader som miljöministeriet. Även här visade sig industrin ha fel – ministeriets beräkningar stämde.
Enligt forskargruppen finns det många olika anledningar till felkalkylerna. Inaktuella data kan dröja sig kvar i beräkningsunderlaget, exempelvis stöder man sina kalkyler på kostnader för en prototyp, utan att ta hänsyn till att tillverkningen ofta blir billigare när den senare sker i större serier. Felkällor kan också vara att man bygger sina beräkningar på föråldrad och ineffektiv teknik, att man inte tänker på besparingar som följer ur effektiviseringar eller att man tillämpar lagar på olika sätt.
Forskarna påpekar dock att det också kan hända att miljöteknikproducenter ger en för positiv bild av kostnaderna. För att i möjligaste mån undvika felkalkyler som kan bromsa miljösatsningar, föreslår gruppen i Amsterdam en rad åtgärder. Idealiskt är att få en helhetsbild genom att låta alla inblandade aktörer delta i analysen. Viktigt är också att alltid ta med besparingar av energi och andra resurser i beräkningen. Man får inte heller glömmer bort att politiska, ekonomiska eller andra förändringar kan påverka kostnaderna, därför är det viktigt att följa upp kalkyler vid eventuella förändringar.
älla: Rapport ”Ex-post estimates of costs to business of EU environmental legislation”, http://ec.europa.eu/environment/enveco/ex_post/costs.pdf