Faktorerna som gör hållbarhetsarbetet mindre lönsamt

Svenska företag ser hållbarhet som lönsam, men mätmetoder och leverantörer släpar efter. Det konstateras i SAPs årliga hållbarhetsrapport. Bland annat visar den att 81 procent av svenska företagsledare kommer att behålla eller öka sina hållbarhetsinvesteringar till 2026 för att få en ännu bättre ekonomisk avkastning.

SAP Sustainability Report är en global studie med över 4 700 företagsledare, inklusive över 100 från Sverige. Det är den tredje upplagan av SAP:s årliga hållbarhetsstudie som analyserar huvudmotiven och hindren för att minska miljöpåverkan i stor skala.

Enligt rapporten anser 29 procent av svenska företag att miljöåtgärder redan påverkar intäkter och vinstmöjligheter, men endast 19 procent har gett ekonomichefen ansvar för detta. Vid frågan om de främsta hindren för att förbättra miljön, svarade 34 procent att de var osäkra på hur de ska integrera hållbarhet i sina affärsprocesser och IT-system.

Mer oroande är att 29 procent hade svårt att se lönsamhet i sina hållbarhetsinvesteringar och för 28 procent var det oklart hur hållbarhet skulle passa in i deras företagsstrategi. Enligt rapporten var det största hindret bristen på förmåga att få partners och leverantörer att agera – vilket visar på svårigheten att tydliggöra och bibehålla långsiktiga framsteg.”

– Vår rapport visar tydligt att allt fler företagsledare ser hur hållbarhetsarbete gynnar deras egna verksamheter. I dag är det inte längre bara en moralisk fråga och nu måste finanschefer och andra i ledningsgruppen spela en ännu mer aktiv roll. När det alltmer handlar om lönsamhet kan ekonomiavdelningarna hjälpa till att ta fram långsiktig hållbarhetsstrategi som också ger bästa möjliga ekonomiska avkastning, säger Antti Soini, vd för SAP i Sverige, i en kommentar.

Standardiserat sätt att rapportera

Rapporten noterar också att svenska företag fortfarande stöter på svårigheter med mätning, vilket hindrar deras framsteg och möjlighet till ekonomisk avkastning. Bara 43 procent kan noggrant spåra sina direkta växthusgasutsläpp (Scope 1), medan 10 procent inte kan spåra sina indirekta utsläpp längs distributionskedjan (Scope 3). Det innebär att många svenska företagsledare förlitar sig på uppskattningar eller sin magkänsla när de redovisar företagets miljöpåverkan.

Svenska chefer har problem med att anta en enhetlig rapporteringsmetodik. Över 37 procent saknar en konsekvent metod för att beräkna miljöpåverkan från sina egna produkter.

Förvirringen förstärks när olika mätmetoder används för rapportering. De flesta svenska chefer använder direkta mätningar för att följa materialanvändning (86 procent), resurstillgång (83 procent), energiutsläpp (80 procent) och fast avfall (79 procent). Däremot förlitar sig en betydande del på gissningar och uppskattningar när det gäller vattenförorening (69 procent), påverkan på försörjningskedjan (84 procent), naturförlust (84 procent) och luftföroreningar (92 procent).

– I en tid när hårdare regler kräver att företag redovisar sin miljöpåverkan, riskerar företagsledare som inte rapporterar korrekt inte bara anklagelser om greenwashing utan också böter och skador på sitt varumärke. Att införa standardrapporter gör det enklare för företag att redovisa sitt gröna hållbarhetsarbete, göra mätningar på rätt sätt och satsa på åtgärder som direkt får långsiktig effekt. Den data som genereras kan de sedan använda till att designa om produkter, återanvända material, minska avfall och skapa naturliga system i hela försörjningskedjan – med andra ord driva den cirkulära ekonomin, säger Stephen Jamieson, globalt ansvarig för Circular Economy Solutions på SAP.