I sin årliga sammanställning av åtal mot mutbrott konstaterar Institutet mot mutor, IMM att antalet mutåtal nästan tredubblats sedan 2020. Då uppgick antalet åtal till 38, förra året, 2023, landade siffran på 97. Bland åtalen handlade 72 stycken om givande av muta, varav 10 ansågs grova, 19 stycken om tagande av muta, varav 8 grova, och 6 stycken om medhjälp till mutbrott med 1 grovt. Medianbeloppet för mutorna i åtalen låg på 2 200 kronor där det högsta beloppet var 3 770 000 kronor och det lägsta var 500 kronor.
Antalet fällda domar har också ökat. Av de 96 åtalen, som hanterades i 34 mål, ledde 74 stycken till en fällande dom. De flesta domarna fick dagsböter, 42 stycken, som påföljd medan 13 stycken ledde till villkorlig dom, 2 till företagsbot och 17 stycken till fängelse.
Den genomsnittlige mutbrottslingen var under 2023 enligt domarna en 43-årig man inom privat sektor som mutade någon som arbetade i den offentliga sektorn.
IMM tycker att det den stora ökningen av åtal visar att medvetenheten kring frågor som rör mutor och korruption ökar i samhället. Man konstaterar dock att mörkertalet kring mutbrott sannolikt är fortsatt mycket stort.
Transportsektorn hårt drabbad
Flest antal åtal mot mutbrott skedde i transport- och fordonsrelaterade verksamheter med 34 mutbrottsdomar. På andra plats i mutbrottsligan hamnar ordningsmakt med 8 mutbrottsdomar. Den vanligaste mutan var kontanter som utgjorde hela 97 procent av mutorna i fällande domar.
IMM konstaterar att det under 2023 i större utsträckning handlat om mutbrottshärvor med många mindre mutor.
– Mindre mutor kan också ha att göra med ett brett rådande missförstånd om att vi i svensk mutbrottslag har något som heter ”ringa värde”. Ett missförstånd som kan vara anledningen till härvor med mindre mutor. Idag finns inga fasta värdegränser inskrivna i den svenska mutbrottslagen, säger Parul Sharma, tillförordnad generalsekreterare på IMM.
Till Miljö & Utvecklings läsare ger hon också sina bästa tips för att förhindra mutbrott och korruption i organisationen:
- Prioritera förebyggande åtgärder och visa upp ett starkt ställningstagande mot korruption. Det räcker inte att bygga antikorruptionsarbetet på ett antagande om att individer ska använda sitt sunda förnuft. Det ligger hos ledningar att säkerställa att detta arbete är ständigt pågående i hela organisationen och företaget.
- Avsätt resurser och kompetens för det förebyggande arbetet. I det ingår att definiera korruptionsrisker och förtroendeskadliga risker inom, affären, förvaltningen och offentliga medel.
- Bygg en organisationskultur där korruption kan diskuteras öppet på alla avdelningar och inom alla områden i den offentliga verksamheten. Många rapporter och nyhetsartiklar har den senaste tiden indikerat att tystnadskulturer råder på många svenska myndigheter och arbetsplatser, en sådan arbetsmiljö bäddar för mutor och korruption. Genom att aktivt arbeta mot tystnadskulturer kan risker för mutor och korruption förebyggas.
- Håll regelbundna utbildningar, dilemmaövningar, och samtal om interna regler och svensk mutbrottslagstiftning. Toppskiktet inom offentlig sektor behöver vara övertydliga med den nolltolerans som faktiskt är normen för offentligt anställda och som enligt svensk mutbrottslagstiftning ska borga för en hög integritet i näringslivet och offentlig förvaltning.