Experten: Så klimatkompenserar du med gott samvete

Social hållbarhet Aftonbladets granskning om missförhållanden kopplat till hamburgerkedjan Max klimatkompensation väcker frågan om hur företag kan säkerställa att projekten de investerar i går rätt till. För Miljö & Utveckling berättar forskaren Kenneth Möllersten om risker att hålla utkik efter – och hur företag kan klimatkompensera med gott samvete.

Experten: Så klimatkompenserar du med gott samvete
Kenneth Möllersten ger tips om hur man säkrar klimatkompensationen. Foto: Pressbild/ Adobe Stock

Den svenska hamburgerkedjan Max Burger skyltar tydligt med att de klimatkompenserar för sina burgare och har under de senaste åren köpt hundratusentals koldioxidkrediter från ett trädplanteringsprojekt i Uganda. Men en granskning i Aftonbladet visar på projektets mörka baksida med hunger, utebliven betalning och fällda träd.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Kenneth Möllersten, senior forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, har länge forskat inom området och har under åren själv varit på plats vid flera klimatkompensationsprojekt. Han säger att han själv inte är insatt i det specifika projektet i Uganda, men att han inte är förvånad över uppgifterna som framkommer i Aftonbladets granskning.

– I den typen av projekt som det här handlar om, är risken för missförhållanden mycket högre jämfört med andra typer av kompensationsprojekt. Det är projekt som gör anspråk på stora markytor, där många människor som lever i fattigdom påverkas och som äger rum i länder som har svaga institutioner och svag rättssäkerhet, säger han.

Lägre risker med andra former av klimatkompensation

Att satsa på andra former av klimatkompensationsprojekt innebär lägre risker menar Kenneth Möllersten. Han berättar att han tidigare arbetat med projekt som hjälper människor att gå från att laga mat över öppen eld, till att använda mer effektiva spisar. Projektet gav flera positiva fördelar, med bättre hälsa genom mindre rökutveckling, minskad arbetsbörda och minskad avskogning.

Vidare lyfter han projekt som hjälper hushåll på landsbygden att använda organiskt avfall för att producera biogas, samt projekt som bidrar till ökad produktion av förnybar energi som exempel på projekt med lägre risk för missförhållanden.

– Den typen av projekt påverkar människor mycket mindre och innebär lägre risker, jämfört med projekt som kräver stora markytor, säger han.

Samtidigt understryker han att det finns goda exempel på projekt som tar upp stora markytor och som fungerar de ska.

– Jag har själv besökt den typen av projekt. Där har man jobbat tillsammans med hushållen för att plantera träd och människorna som bodde där fick väldigt mycket hjälp. Så det går att genomföra på ett bra sätt, men då gäller det att vara medveten om riskerna och säkra att det går rätt till, säger han.

Så säkrar företag sin klimatkompensation

Så hur ska företag som väljer att satsa på klimatkompensation tänka för att inte riskera att man investerar i projekt som gör mer skada än nytta? Kenneth Möllerstens viktigaste råd är att lära känna projektet. Och med att lära känna projektet menar han att åka dit.

– För att vara helt säker på att det går rätt till kan man inte gå på andrahandsinformation, utan man måste åka till platsen och prata med människorna som bor där. Ska man engagera sig i den här typen av projekt, kräver det väldigt mycket engagemang och kunskap. Det är också viktigt för att kunna svara på frågor om det kommer kritik, säger han.

Om man väljer att åka dit, hur ska man tänka?

– Då är det viktigt att jobba oberoende och inte låta sig lotsas runt av en guide som visar upp delar som de vill att man ska se. Man behöver åka runt och göra oplanerade besök för att kunna få en nyanserad bild. Det krävs givetvis god planering, men det finns oberoende människor som kan visa runt och fungera som tolk, säger Kenneth Möllersten.

Samtidigt understryker han att den typen av resor kräver att man är en relativ stor aktör.

– Är man en liten aktör som bara ska kompensera för några få ton, då skulle en sådan resa kanske släppa ut mer än vad man kompenserar för. Dessutom skulle det kosta ganska mycket pengar, säger han.

Hur mycket kan man lita på olika certifieringssystem?

– En förutsättning för att överhuvudtaget engagera sig är att projekten ska vara certifierade. I regel brukar de olika certifieringssystemet vara transparenta, med gott om dokumentation som läggs ut öppet, och med bra kontrollsystem. Men med det sagt är det ingen garanti, utan man behöver också göra jobbet själv. Någonstans i kedjan kan det brista, och det bör man vara medveten om och agera efter, särskilt som stor aktör, säger Kenneth Möllersten.

EU håller på att reglera kring hur man får kommunicera kring klimatkompensation. Vad tänker du om det?

– Ja, det är stora förändringar på gång. Ska man i framtiden kunna säga att man har en klimatneutral produkt, innebär det att man behöver minska sina egna utsläpp till noll. Man kommer behöva separera kommunikationen kring de egna utsläppen och andra bidrag. Det blir ett helt annat språkbruk än dagens.

Ser du en risk att det kommer minska incitamenten att investera i klimatkompensationsprojekt?

– Jag tycker att det är bra att företag inte blandar ihop siffror för mycket och att man rapporterar de faktiska utsläpp man har. Det gör det enklare för konsumenten. Om finansieringen till bra åtgärder minskar är det såklart en tråkig effekt. Men förhoppningsvis går det att lära sig att kommunicera på nya sätt, som ger incitament att ge bidrag till bra projekt.

Avslutningsvis säger Kenneth Möllersten att klimatkompensation i grunden är bra om det fungerar som det ska. Men hans kanske viktigaste budskap, är att det endast ska ses som ett komplement, aldrig ett alternativ, till att minska sina utsläpp.

– Alla som vill bli tagna på allvar när det kommer till sitt klimat- och miljöarbete behöver jobba med att i första hand minska de egna utsläppen. I det arbetet behöver man vara väldigt ambitiös med långsiktiga mål och konkreta strategier och åtgärder. Men att nå nollutsläpp kommer att ta tid. Under tiden man jobbar med sina egna utsläpp kan man kompensera som ett sätt att höja ambitionen ytterligare, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.