Experten: Så kan företag ta ansvar i Amazonas

Social hållbarhet I Amazonasregionen kämpar lokala samhällen med hållbar produktion och skydd av stora naturområden. Men vinsten av det hårda arbetet går sällan tillbaka till lokalbefolkningen. För att ändra på det kräver det att näringslivet tar ansvar över hela värdekedjan. Det är budskapet från Amazonasforskaren Eduardo Brondizio som ger sina bästa råd om hur företag kan tänka.

Experten: Så kan företag ta ansvar i Amazonas
Eduardo Brondizio. Foto: Volvo Environment Prize

När människor i västvärlden pratar om Amazonas handlar det ofta om den stora avskogningen som har ägt rum i regionen de senaste decennierna. Men i debatten är det viktigt att även se till den motreaktion som ägt rum sida vid sida av avskogningen. Det säger Eduardo Brondizio, antropologiprofessor vid Indiana University Bloomington i USA.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I över 30 år har han forskat om utvecklingen i Amazonasregionen med fokus på miljön och sociala förhållanden hos lokalbefolkningen. För sin forskning har han utsetts som vinnare av Volvos miljöpris, Volvo Environmental Prize 2023.

– Avskogningen tog fart runt 1960 och expanderade därefter snabbt. Men i slutet av 1980-talet började man se en motreaktion, med fokus på avskogningens negativa effekter på miljön och lokalbefolkningen. Kunskap från lokala jordbrukare och ursprungsbefolkningen fick ta mer plats, vilket bidrog till skapandet av stora skyddsområden och utvecklandet av hållbara produktionssystem, säger han till Miljö & Utveckling.

Under Brasiliens förra president Jair Bolsonaro ökade avskogningen i Amazonas och slog 2022 nya rekord i den brasilianska regionen. Då skövlades en yta större än hela Blekinge, enligt Brasiliens rymdforskningsinstitut Inpe. Men första halvåret 2023 visar att utvecklingen ser ut att vända. Från januari till juni minskade avskogningen i Brasilien med 33,6 procent, jämfört med samma period 2022, enligt Inpe. Detta under Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silvas som även lovat att stoppa all avskogning av Amazonas regnskog senast 2030.

Fakta

Forskarens 4 tips: Så kan företag ta ansvar i Amazonas

Eduardo Brondizio anser att marknaden och näringslivet spelar en avgörande roll för Amazonas framtid. Här är hans fyra viktigaste råd till företag.

  1. Certifierade varor. Företag bör säkerställa att varor man köper in från Amazonas är certifierade, till exempel med Fairtrade. Det är viktigt att certifieringen visar ursprunget av en produkt.
  2. Betala rätt pris. Företag bör säkerställa att de betalar tillräckligt mycket för en produkt, det vill säga tillräckligt mycket för att producenter i alla led kan ska kunna leva på sitt arbete. Andra sätt att stötta producenter kan vara att garantera en marknad och skapa långsiktighet.
  3. Investera brett. Om det ska göras investeringar i hållbarhetsprojekt bör företag investera brett och inte bara rikta dem mot klimat- och miljöarbete, utan också rikta dem mot sociala hållbarhetsåtgärder.
  4. Var försiktig med klimatkompensation. Klimatkompensation kan vara både bra och dåligt. Därför är det viktigt att företaget säkerställer att kompensationen går till rätt ställe och att kontrollen av projekten är god.

Lyfter vikten att fokusera på positiv utveckling

I ljuset av det menar Eduardo Brondizio att det nu är viktigt att fokusera på den positiva utveckling som äger rum i Amazonas, och som har pågått under en längre tid. Han lyfter produktionen av Acai, en frukt som kommer från en palm, som ett positivt exempel. Acai produceras ofta lokalt i samhällen längs Amazonflogen genom agroforesty, som är en metod för att odla många grödor på samma plats.

– Sedan 1990 har produktionen av Acai blivit en av de viktigaste ekonomiska aktiviteterna i Amazonas. Det har skapat lokala arbetstillfällen och bidragit till stora områden av skyddad natur, säger han.

Men trots de lokala producenternas ansträngningar, säger han att de sällan får tillbaka vinsten av allt arbete de gör. I stället hamnar det i händerna på de som tar emot frukten.

– För att ändra på det krävs det lokala industrier, som tar hand om och skapar produkter av Acai. Det gör att vinsterna enklare kan gå tillbaka till producenterna. Det pågår arbete med att skapa industrier, men tyvärr inte i tillräckligt hög utsträckning, säger han.

Att vinsten går tillbaka till de lokala samhällena för att skapa tillväxt, menar han är viktigt då Amazonasregionen brottas med många sociala problem, som fattigdom, våld och kriminalitet.

– De sociala problemen är en av Amazonas största utmaningar. Produktionen av Acai visar tydligt den större bilden av de utmaningar vi brottas med här, säger Eduardo Brondizio.

Ett annat positivt exempel som han lyfter är fiske av Arapaima, som är en av världens största sötvattensfiskar. Eduardo Brondizio berättar att trycket på fisken ökade efter 1960-talet, vilket påverkade lokala samhällen negativt genom att stora båtar tog sig in i sjöarna och fiskade upp all fisk som de var beroende av. I slutet av 1990 ledde det till Arapaima var på väg att helt försvinna, vilket bidrog till ett omtag i fiskepolitiken. De stora båtarna förbjöds och lokalbefolkningen fick i stället huvudansvaret för fisket.

– Man tog fram ett nytt system baserat på forskning och kunskap från lokalbefolkningen. På bara några år började fisken komma tillbaka och är ett område som idag expanderar. Idag finns det över 500 lokala samhällen som har Arapaima-fiske som sin största inkomst, säger han.

Men likt produktionen av Acai frukt, säger han att vinsten ofta inte går tillbaka till producenterna.

– De gör ett fantastiskt jobb, skyddar stora naturområden och bidrar med högkvalitativ fisk. Men priset på fisken är väldigt låg, vilket dels handlar om illegalt fiske, dels handlar om att de konkurrerar med storskaliga producenter, säger Eduardo Brondizio.

Ett tredje positivt exempel är arbetet med hållbart skogsbruk, med fokus på långa cykler, uthålliga plantor och att undvika kalhyggen. Men även där, säger han att vinsten ofta hamnar i ”fel” händer.

Så kan näringslivet bidra

För att driva på utvecklingen med hållbara produktionssystem, och komma till rätta med problemen i Amazonas, säger Eduardo Brondizio att marknaden och näringslivet spelar en avgörande roll.

– Det är oerhört viktigt att vi ser till så att den här positiva utvecklingen fortsätter. Som företag kan man se till att varorna man köper in är certifierade. Det kan exempelvis vara Fairtrade-certifieringar, eller andra certifikat som visar ursprunget av en produkt, vem som har producerat den och var den har producerats, säger han.

Ett annat sätt för företag att ta ansvar, säger han är att stötta lokala producenter. Det kan vara genom att stötta projekt som skapar lokala industrier, betala ett högre pris för hållbart producerade varor och garantera en marknad för att skapa långsiktighet. När det kommer till investeringar säger han att det är viktigt att inte bara rikta dem mot klimat- och miljöarbete, utan att även se till att investeringarna riktas mot att förbättra lokalbefolkningens sociala villkor.

– Det kan exempelvis vara genom organisationer som representerar ursprungsbefolkningen, eller lokala producenter. Det är viktigt att komma ihåg att miljö, klimat och sociala förhållanden går hand i hand. Idag är det tyvärr alldeles för stor del av alla investeringar som aldrig når ända vägen fram, säger han.

Hur bra är företag på att stödja hållbart producerade varor idag?

– Många gör rätt, men väldigt många gör fel. Det är viktigt med tydligare spelregler på lokal, nationell och internationell nivå. Det kräver ansträngningar både från marknaden och politiker.

Hur ser du på klimatkompensation?

– Det kan vara bra och dåligt. Det viktiga är att säkerställa att det går till rätt ställe. Med det sagt är det inte alltid så bra kontroll kring klimatkompensation, och systemen fungerar inte alltid som de ska. Det hade varit önskvärt om det fanns mekanismer som kompenserar för de stora landområden som lokala samhällen skyddar. De gör ett viktigt jobb, men får sällan utdelning för det, säger han.

Vad tänker du om kommande due diligence-krav från EU, som handlar om att företag ska ta ansvar över risker på miljö och mänskliga rättigheter i sina värdekedjor?

– I Brasilien är det ett väldigt kontroversiellt ämne. Det har att göra med risken för interna störningar kopplat till nationella policyer inom bland annat jordbruk och skogsbruk. Risken är att det skapas en opposition och konflikter mellan lokalsamhället och politiker, vilket gör att potentialen med lagstiftningen försvinner. Jag tycker att det är en viktig mekanism och det behövs ett tryck som gynnar hållbara producenter. Men det är viktigt att det görs med försiktighet, så att det inte blir så att västvärlden kommer och säger ”så här ska ni göra”, säger han.

Hur ser du på Amazonas framtid?

– Jag är positiv. Det finns många svåra problem att lösa, inte minst när det kommer till sociala förhållanden. Men historien har visat att det på marken görs mycket jobb och stora ansträngningar för att skapa en hållbar omställning. Det som nu krävs är att vi skapar bättre marknadsstrategier för att gynna de som gör jobbet, avslutar Eduardo Brondizio.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.