Den 20 september väntas EU-parlamentets miljöutskott rösta om en ny förordning kring förpackningar som bland annat ställer ökade krav på återanvändning av förpackningar. Flera experter har dock varnat för att till exempel återanvända livsmedelsförpackningar kan leda till större miljö- och klimatpåverkan än engångsförpackningar.
Experten om flergångsförpackningar: Det kommer att ta tid
Cirkulär Ekonomi
EU driver på för att få bort användningen av engångsförpackningar. Men att ställa om samhället från engångs- till flergångsförpackningar är en stor utmaning, menar en expert.
– Svårast är att ställa om konsumenten, säger han.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Konsultfirman McKinsey är en aktör som satt sig in i problematiken. Företagets förpackningsexpert Jon Haag säger till Miljö & Utveckling att deras slutsats är att det kommer att bli svårt att ställa om samhällets förpackningsanvändning. Allra svårast kommer förändringen att bli om det ställs stora krav på konsumenten.
– Det är tyvärr just på konsumenten det finns många förhoppningar om ett ändrat beteende. Folk är har inbyggda beteenden och som tar tid att förändra. Man köper sin kaffemugg och sen rör man sig vidare. Att kräva att konsumenten bär tillbaka kopparna till inköpsstället är att kräva väldigt mycket. Vi säger inte att det inte kommer att funka, men att det kommer att ta tid, säger han.
Varumärkesbyggande förpackningar
En annan bromskloss är enligt Jon Haag att många företag bygger sitt varumärke på sina förpackningar. Det gör det svårt att standardisera förpackningarna på samma sätt som till exempel pet-flaskor är standardiserade i dag.
– Om man tar till exempel Starbucks så är koppen nästan deras största varumärke, utöver smaken på kaffet.
McKinsey har också tittat på återanvända förpackningar mellan företag – ”business to business” och konstaterar att det här kommer att vara betydligt lättare att ställa om. Mycket just för att standardiserade förpackningar inte kräver någon större mental omställning hos slutkonsumenter.
– I till exempel bilbranschen där företag har ett uppbyggt nätverk av underleverantörer och bilfabriker blir det så klart enklare att bygga upp en infrastruktur där förpackningarna returneras och återanvänds, så kallad reverse logistics, säger Jon Haag.
Problem i livsmedelssektorn
En annan möjlighet finns enligt Jon Haag i e-handeln där speditörerna skulle kunna använda återanvändbara förpackningar och bara lämna varorna i utlämningsskåpen.
Allra svårast är det enligt McKinsey med krav på återanvända förpackningar i livsmedelssektorn. Här finns det flera utmaningar, till exempel att det inte är säkert att en övergång från engångs- till flergångsförpackningar verkligen skapar någon miljönytta.
McKinsey har i ett antal modeller räknat på påverkan från engångs- och flergångsförpackningar och nådde ett flertal slutsatser.
– Det finns ju flera sätt en kopp eller matlåda kan komma tillbaka till systemet. I Frankrike har man gått hårt fram med krav på att restauranger som serverar mat på plats inte får använda engångsförpackningar, vilket till exempel tvingat McDonalds till nya rutiner. Här kan miljönytta skapas någonstans mellan 30 till 50 återanvändningstillfällen.
Förpackningarna får missfärgningar
Om det däremot handlar om take away-förpackningar kan det enligt Jon Haag krävas mellan 100 och 200 användningar innan det betalar sig – både ekonomiskt och miljömässigt. Ett annat problem är att matförpackningar ofta slits efter flera användningar. Ibland måste de kasseras innan de använts så många gånger att de genererar miljönytta.
– Det här har man gjort tester på i Holland. Här har man konstaterat att förpackningarna får mycket repor och missfärgningarna. Redan efter kanske 50 användningscykler så anser både kunder och restaurangägare att förpackningarna inte kan användas mer.
Just de här problemen har gjort att flera arbetsgrupper nu i de sista versionerna som kommit in om EU:s nya förpackningsförordning vill ta bort delar av livsmedelssektorn från kraven.
EU-processen framåt
Det nya förpackningsdirektivet som fokuset ligger på nu är det som kallas Packaging and packaging waste regulation, PPWR. Förslaget lämnades av EU-kommissionen i november förra året och har varit ute på remiss och öppen konsultation. De första förslagen på förändringar lämnades i april och har nu hanterats av tre olika arbetsgrupper. Den 20 september ska EU-parlamentets miljöutskott rösta om förslaget som sedan presenteras för parlamentet den 2 oktober då också det slutgiltiga förslaget väntas publiceras.
Frågan ska slutligen avgöras av en sedvanlig trilog innan det nya lagförslaget kan publiceras, vilket brukar ta tre till fyra månader. Om processen går så fort som den bara går kommer lagförslaget att träda i kraft under första kvartalet 2025. Om förslaget, givet att det röstas igenom i parlamentet, drar ut på tiden kan det ett ikraftträdande dröja till tredje kvartalet 2025.
Jon Haags främsta råd till företag som hanterar engångsförpackningar är att inte fatta överilade beslut, även om han säger att det är bra att börja utvärdera vilka delar av verksamheten som skulle fungera med återbrukade förpackningar.
– Det första jag vill säga är att engångsförpackningar inte kommer att försvinna. För att förbereda dig så handlar det i första hand om att se över att ens egna förpackningar har en hög återvinningsgrad. Då kommer man att ligga mer i linje med kommande lagstiftning och sitta i en bättre sits. Ett annat kommande krav från EU handlar nämlien om hur stor andel förnybar råvara förpackningarna innehåller.