I slutet av förra året presenterade EU:s expertgrupp Efrag sina rekommendationer på standarder för obligatorisk hållbarhetsredovisning enligt EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Syftet med direktivet är att förbättra företags hållbarhetsrapportering och öka jämförbarheten för att på sikt kunna leva upp till EU:s gröna giv om att nå klimatneutralitet till 2050.
Experten kritiserar CSRD-förslag: ”Underminerar hela grunden”
Hållbarhetsrapportering
EU-kommissionens förslag på standarder för obligatorisk hållbarhetsredovisning underminerar hela grunden för CSRD och EU:s gröna giv. Det anser Sandra Atler, som sitter med i EU:s expertgrupp.
– Här gräver man stora hål i nätet och försvårar jämförbarheten ordentligt, säger hon till Miljö & Utveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Men när EU-kommissionen nu presenterar sitt första utkast sänker man i flera delar ambitionsnivån jämfört med Efrags rekommendationer. Sandra Atler, som är seniorkonsult på Enact och sitter med i Efrags:s Technical Expert Group, är bekymrad över det hon beskriver som urvattnade förslaget.
– Det är beklagligt att EU-kommissionen vattnar ur innehållet i standarderna genom längre övergångsbestämmelser och större möjlighet för bolag att välja vad man vill rapportera om själva. Särskilt bekymrande är det att man tar bort vissa delar som obligatoriska, säger hon.
”Underminerar hela grunden för CSRD”
Under förhandlingarna säger hon att Efrag nått samsyn om att klimat och egen arbetskraft, för bolag över 250, skulle vara obligatoriska områden att rapportera på. I stället öppnar kommissionen upp för att företag själva får bedöma vad som är väsentligt att rapportera på, vilket enligt Sandra Atler är problematiskt.
– Det underminerar hela grunden för CSRD och EU:s gröna giv. Om ett bolag ensamt kan avgöra om man tycker att facklig anslutning, schysst lön för egna anställda är väsentligt för investerare och intressenter att känna till – så undergräver man det fackliga arbetet och de internationella grundlägande arbetsrättigheterna som funnits med oss som bindande i internationell rätt, i över hundra år, säger hon.
”Här gräver man stora hål i nätet”
Vidare säger hon att EU-kommissionen förslag också gör vissa rapporteringskrav till frivilliga, oavsett väsentlighet. Enligt förslaget är upp till varje enskilt företag om de vill rapportera om påverkan på icke-anställda inom det egna företaget, så som gigarbetare, egenföretagare eller personer som är anställda via en agent. Rapportering om facklig anslutning och lön för dessa arbetare är alltså frivillig.
– De här personerna är bland de mest sårbara intressenterna. Hela poängen med att rapportera om negativ påverkan är att göra tillgänglig information om påverkan på de mest sårbara grupperna. Syftet är att göra det möjligt för intressenter – investerare och andra att kunna jämföra hur bolag arbetar med hållbarhet. Men här gräver man stora hål i nätet och försvårar jämförbarheten ordentligt, säger Sandra Atler.
Sänder fel signaler till leverantörer
Vidare säger Sandra Atler att kommissionens ändringar även undergräver europeiska bolags kravställan gentemot leverantörer i globala värdekedjor, vilket hon menar ger en felaktig signal i arbetet med arbetsrättsliga krav i leverantörsledet.
– Jag förstår att kommissionen varit pressad eftersom många bolag tycker att rapporteringskraven är så omfattande. Men om man spär ut saften för mycket blir det inte mycket kvar värt namnet Corporate Sustainability Reporting Directive avslutar hon.