EU:s nya luftkvalitetskrav: Dags för kommunerna att växla upp

Ett problem för svenska kommuner är att många av dem inte ens klarar de lägre krav som ställs i Sverige i dag. En granskning från Sveriges Radio Ekot visade också nyligen att hälften av landets förskolor ligger på platser där mängden luftföroreningar är skadlig för barnen, enligt WHO:s riktlinjer.

Nått kväveoxidkraven

En kommun som nyligen lyckats sänka luftföroreningarna av kväveoxid så att de klarar dagens krav är Umeå. Partikelhalterna ökar visserligen sedan pandemin, men dessa ligger fortfarande under gränserna för miljökvalitetsnormerna.

Andreas Sjögren (S) ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden konstaterar att kommunen arbetat i många år med att förbättra luftkvaliteten. Han är glad över att arbetet nu tycks ha gett resultat.

– Att luftkvaliteten blivit bättre beror på flera faktorer. Men den stora förklaringen ligger sannolikt i att den tunga trafiken minskat en aning. Vid sidan av det har vi också byggt om vårt kollektivtrafiksystem och nu går 25 bussar på el, så de släpper inte ut någonting.

Umeå har också förbättrat sina mätmetoder, vilket enligt Andreas Sjögren kan tänkas vara en del av de bättre resultaten. Vidare säger han att en del av de minskade kvävemängderna kan bero på vädret.

– Umeå har en så kallade inversion, ett lock som ligger över staden särskilt under kalla dagar. Har du mycket trafik med utsläpp under en kall dag så ger det väldigt stora mätutslag. Men om de kalla dagarna infaller på dagar med lite trafik, till exempel söndagar, så minskar halterna.

Även om Umeå lyckats minska kvävehalterna och har i dag godkända halter av partiklar så kommer kommunen att behöva fler åtgärder för att klara de krav som nu väntas från EU. Andreas Sjögren säger att utbyggnaden västra länken här kommer bli ett viktigt bidrag till ytterligare sänkning av luftföroreningarna.

– Då kommer vi kunna leda bort den tunga trafiken. Framförallt blir vi av med de 24-meter långa timmerekipage som tvingats gå genom Umeå centrum för att ta sig ut till de olika fabrikerna. Vår tanke är också att så småningom förbjuda tung trafik i stadskärnan.

Jobbar med resvanor

Andra saker som Umeå ska börja jobba mer med är Umeåbornas resvanor.

– Umeåborna är väldigt duktiga på att använda fossilfria färdsätt – cykel, buss eller gång. Men nu måste vi tänka ut hur vi kan ta nästa steg. Redan i dag går många över till elbilar och i dag har vi runt 9 procents andel av laddbara fordon. De tar ju lika mycket plats och river upp lika mycket partiklar, men de släpper inte ut vare sig kväveoxid eller koldioxid.

När det kommer till resvanor menar Andreas Sjögern att pandemin tydligt visar att det går att ändra beteenden och vanor.

– Vi så klart alltid vetat att utsläppen minskar om trafikmängderna minskar. Men under pandemin blev det så tydligt. Pandemin visade också att det faktiskt går att minska trafikmängderna utan att det får drastiska konsekvenser.

Andreas Sjögren har varit ordförande för Miljö- och hälsoskyddsnämnden i nio år nu och konstaterar att luftkvalitetsarbetet, trots små förbättringar, gått väldigt långsamt.

– Det går åt rätt håll, men långsamt. Jag hade så klart hoppats på att vi hade kunnat ta större steg.

De nya luftkvalitetskrav som väntas från EU är planerade att införas år 2030. Med de föreslagna kraven kommer EU att närma sig WHO:s rekommendationer och de luftkrav som gäller i till exempel USA, som har betydligt högre luftkvalitetskrav än EU-länderna. I den överenskommelse som slöts mellan EU-parlamentet och rådet sänktes dock de föreslagna kraven under slutförhandlingarna. Det senaste föreslagna kraven landade slutligen en bra bit under WHO:s rekommendationer, vilket mött kritik från miljörörelse och luftkvalitetsforskare.