EU:s nya färdplaner i blåsvädret

EU:s mål att energieffektivisera med 20 procent till 2020 är inte ens i närheten av att nås. Inte konstigt, menar Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

– Målet är inte bindande. Sverige har tolkat energieffektiviseringsmålet som att minska energiintensiteten med 20 procent i förhållande till BNP. Det innebär business as usual.

Det var en av många tankar som väcktes på ett seminarium i samband med att EU-kommissionen lade fram två tunga dokument på energi- och klimatfronten för att genomföra unionens 2020-strategi. Dels en färdplan för att skapa ett konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt Europa till 2050, dels en ny energieffektiviseringsplan. Enigheten är stor kring en av de största utmaningarna.

– Energieffektiviseringsmålet är svårast att nå, konstaterade Hans Bergman, enhetschef vid EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik, DG klimat, i Bryssel.

Mikael Karlsson efterlyste konkreta åtgärder.

– Färdplanen för klimat innehåller ju mest analyser och inga nya förslag. Vår fråga till kommissionen är: när kommer nya förslag?

Förslag kommer

I dagsläget ser vi endast ut att nå tio procents energieffektivisering till målåret. Hans Bergman gjorde klart att han, i rollen anställd på DG klimat, ofta har en tuffare hållning än övriga unionen och att han därför inte kan stå bakom allt som EU gör, som ofta är avvägningar mellan medlemsländer som vill göra lite och de som vill göra mycket.

I planen för energieffektivitet ingår förslag om att staten ska minska energiförbrukningen i offentliga byggnader med minst tre procent per år och införa energieffektivitet som krav i sina upphandlingar samt att företag ska minska förbrukningen i sina byggnader. Enligt Hans Bergman kommer konkreta lagförslag de kommande månaderna.

I klimatfärdplanen fram till 2050 nämns exempelvis en reformerad jordbrukspolitik och höjda investeringar i grön teknik. Men det stannar vid ett strategidokument. Kommissionens förhoppning är att unionens övriga organ samt medlemsländerna ska beakta planerna för klimat och energi i framtida strategier. Framöver ska också sektorsspecifika klimatfärdplaner tas fram. Kommissionens Hans Bergman propagerade för EU:s analys av de investeringar som behöver göras för att nå 80-procentsmålet till 2050. Det krävs cirka 2,4 biljoner kronor årligen, en summa som vida överträffas av den sänkta olje- och gasnotan på 1,5 till 2,8 biljoner kronor varje år samt ökad energisäkerhet och förbättrad hälsa.

Fel logik

KTH-forskaren Semida Silveira, en annan av debattörerna, bytte perspektiv till näringslivet och var inte förvånad över att vi är långt från målet. Hon menar att energiföretagens logik går emot målet att minska energiförbrukningen. De vill ju sälja mer energi.

Hon är delvis skeptisk till de långa perspektiven i färdplanen för klimatet fram till 2050, det är lätt för politiker att prata om 2050 när de börjar märka att dagsläget är långt från mållinjen. En het potatis bland medlemsländerna är debatten om att att höja utsläppsribban från 20 till 30 procent till 2020 även om resten av världen inte ökar sina ambitioner. I färdplanen nämns ingen ovillkorad höjning av målet. Hans Bergman är liksom sin chef, klimatkommissionär Connie Hedegaard, övertygad om att det kortsiktiga utsläppsmålet måste skärpas för att kunna nå 80 procents minskning till 2050.

– Hittills beslutade åtgärder ger endast 40 procent minskning till 2050, sade Hans Bergman.