Inga produkter i varukorgen.
EU-miljoner till certifiering av kolsänkor i lantbruket
Kolsänka
Certifiering av biokolsänkor ska underlätta för dem som vill utveckla lagring av koldioxid med hjälp av lantbruket. Hushållningssällskapet Sjuhärad har fått 5,6 miljoner av EU för att utveckla en metod för certifiering. Den ska också ge en positiv bieffekt för lantbruket.
Kan lagra mer. FOTO:Pixabay.
Ifall lagring av koldioxid med hjälp av lantbruket ska få någon större betydelse, behövs en marknad som både köpare och säljare kan lita på. Det är bakgrunden till projektet som drivs av Hushållningssällskapet Sjuhärad i samarbete med bland andra Zero Mission, Mälardalens Högskola, Hjelmsäter gård och HS Certifiering.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Målet med projektet som fått 5,6 miljoner från EU handlar om att skapa en standard för beräkningarna, som då ska certifieras.
– Ingen annan har skapat en fungerande standard för biokol och kolsänkerätter trots att det finns ett stort behov av det, säger Cecilia Hermansson, projektledare hos Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Tusentals år
Biokol är organiskt material från trädgårdsavfall, rester från skogsavverkning med mera. Det förbränns i syrefattig miljö, vilket gör att mycket av materialet blir biokol där kolet binds, medan en del bli värme. Eftersom biokolet bryts ner mycket sakta lagrar det den koldioxid som fångats tidigare av det som var träd eller växter.
– Forskning pågår för att ta reda på hur stabilt det är. Men bra biokol räcker i tusentals år. Det läcker alltså inte tillbaka till atmosfären i första vändan, säger Cecilia Hermansson.
Bättre jord
Biokolet kan användas i lantbruket som jordförbättring genom att det fungerar som ett magasin för vatten och näring. Tack var det klarar växterna långvarig torka bättre och näring som annars skulle läcka ut och leda till övergödning av vattendrag stannar kvar i jorden och kommer till nytta. Men biokolet är för dyrt för att lantbrukarna ska köpa det som jordförbättrare. Ska det bli en affär måste klimatvinsten räknas med och därmed översättas till pengar på något sätt.
Hur mycket biokolet då är värt, måste alltså parterna som ska handla med lagringen komma överens om. Och det i sin tur kräver säkring av siffrorna och det här det EU-finansierade projektet kommer in i bilden.Tanken är att certifieringen ska utföras av tredje part. En av deltagarna i projektet är ett företag som ägnar sig just åt att certifiera.
Klart om tre år
Men i dagsläget är projektet i startgroparna och precis hur certifieringen ska gå till är inte bestämt. Om det blir en Iso-standard är en öppen fråga.
– Vi har precis börjat och ska undersöka vilka systemgränser vi ska sätta. Men projektet löper på tre år, och inom den tiden ska vi ha en fungerande standard för att köpa och sälja kolsänkerätter, säger Cecilia Hermansson.
Flera parter deltar i utvecklingen, men än är till exempel inte miljörörelsen med. Innan certifieringen är helt färdig, ska dock synpunkter från parter utanför projektet samlas in. Standarden ska skicka ut på remiss i ett senare skede.
Kan bli stort
I dagsläget är den tänkt att användas i västra Sverige, men det finns inget som hindrar att fler regioner deltar. Eller fler länder för den delen.
– Det här kan bli hur stort som helst, säger Cecilia Hermansson.
En första delpresentation planeras till våren 2021.
