Ja till EU-lagen om företagsansvar – här är reaktionerna

CSDDD Nu har EU-lagen om företagsansvar, CSDDD, godkänts av EU:s medlemsländer. Lagen har dock urholkats och omfattar nu endast omkring 0,05 procent av europeiska företag. Sverige lade ner sin röst.
– Det är anmärkningsvärt, säger Fairtrades generalsekreterare Ulrika Urey.
Miljö & Utveckling har även sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar.

Ja till EU-lagen om företagsansvar – här är reaktionerna
Elin Larsson, chef för näringsliv och finans på WWF och Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade. Foto: Pressbilder.

Efter att ha skjutits fram i flera omgångar röstade EU:s medlemsländer idag slutligen ja till Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD. Lagen handlar om att få ett slut på kränkningar mot miljö och mänskliga rättigheter genom att ställa krav på företag att ta ansvar över vad som sker i deras leverantörsled.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Innan årsskiftet kom beskedet om att lagen var så gott som klar. Men när flera länder började vackla i början av det här året lade det belgiska ordförandeskapet fram ett mindre ambitiöst kompromissförslag, vilket är det förslag som EU-länderna nu har sagt ja till. I förslaget ändrades bland annat tröskelvärdena för vilka företag som omfattas från företag med över 500 anställda till företag med över 1000 anställda,

WWF lättad och besviken

Elin Larsson, chef för avdelningen näringsliv och finans på Världsnaturfonden WWF, uppger att hon är lättad över att lagen röstats igenom, men att hon är besviken över att det inte gick längre.

– Finansiella sektorn berörs inte. Samtidigt har tröskelvärdena ändrats, vilket gör att väldigt många företag slipper undan. Sedan har också incitament tagits bort, som belöningssystemen för ledningsgrupperna kopplat till deras omställningsplaner, säger hon.

Det främsta argumentet för att sänka kraven har varit att de riskerar att bli för administrativt tungt för små- och medelstora företag. Är det inte då rimligt att sänka kraven lite?

– Nej, det största problemet är att den omställning vi behöver just nu inte sker. Om allt ska bygga på för mycket frivillig basis så kommer de stora förändringarna inte hända. Dessutom går flera företag själva ut och säger att de vill se den här lagstiftningen, inte minst för att skapa en rättvis och jämn spelplan för bolagen. Så ur det perspektivet är det tråkigt att det är så få som berörs.

Så många företag omfattas av nya förslaget

Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade Sverige, är också besviken över att lagen inte gick längre. Hon lyfter beräkningar som visar att det nya förslaget innebär att endast 0,05 procent av europeiska företag nu omfattas. Beräkningarna kommer från den nederländska civilsamhällesorganisationen SOMO, med viss data från Orbis och Eurostad.

Men likt Elin Larsson drar hon en lättnadens suck över att lagen till slut fick godkänt.

– Det är olyckligt att det blev så urvattnat, men det är bättre än ingenting alls, säger hon till Miljö & Utveckling.

Även hon skjuter ner argumentet om att lagen riskerar att bli administrativt tung för företag. Hon lyfter att den största bördan kommer att hamna på stora företag som omfattas av direktivet, men att även små och medelstora företag i de större bolagens värdekedjor kommer att påverkas. Det ser hon dock inte som ett argument att sänka kraven.

– Många av de här stora bolagen efterlyser en harmoniserad lagstiftning på EU-nivå för att de vill ha en jämlik spelplan. Det ska inte vara en konkurrensfördel att undfly ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Många svenska företag profilerar sig i dag kring hållbarhet och har redan omfattande due dilligence-processer på plats. Och det är ju de som välkomnar den här lagstiftningen, säger Ulrika Urey.

Sverige lade ner sin röst

 Sverige har under de senaste veckorna flaggat för att man planerar att rösta nej till lagen. I början av veckan var det dock andra tongångar från Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD), som meddelade att hennes förhoppning var att ”hitta en väg framåt”

Vid dagens omröstning lade Sverige dock ner sin röst, något som Ulrika Urey ställer sig frågande till.

– Utifrån att Sverige tidigare haft ganska höga ambitioner kring hållbarhetsområdet, så är det anmärkningsvärt att man lägger ner sin röst, säger hon.

Dagens omröstning innebär att EU-länderna nu har sagt ja till direktivet. Nästa steg är att EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, ska anta sin ståndpunkt. Det väntas ske på tisdag. Därefter väntas hela EU-parlamentet rösta om lagen i april. Ett slutgiltigt godkännande i ministerrådet kommer, enligt Fairtrade, troligtvis ske under nästa mandatperiod. Enligt Ulrika Urey är det mest troligt endast formaliteter som återstår.

Miljö & Utveckling har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar om CSDDD.

Fakta

Här är ändringarna som gjorts inom CSDDD

  • Endast företag med över 1000 anställda och 450 miljoner euro i årlig omsättning kommer täckas av lagen, jämfört med den tidigare överenskomna gränsen på 500 anställda och 150 miljoner euro. Detta innebär att färre än 5500 europeiska företag kommer behöva följa lagen, från de tidigare uppskattade 17 000 i överenskommelsen från december.
  • De flesta företag (med över 1000 anställda och 450 miljoner euro i årlig omsättning) kommer inte behöva börja följa dessa regler förrän 2029. Endast europeiska företag med över 5000 anställda och 1,5 miljarder euro i årlig omsättning behöver följa reglerna från 2027. För de företag med över 3000 anställda och årlig omsättning på 900 miljoner euro börjar reglerna gälla 2028. För företag utanför Europa gäller bara reglerna för omsättning i EU. 
  • Företag har färre skyldigheter att se över sin påverkan på mänskliga rättigheter och planeten eftersom de inte behöver övervaka den påverkan deras kunder har när de är klara med produkten, detta inkluderar demontering, återvinning, kompostering och om de hamnar på soptipp. 
  • Företag behöver inte längre uppmuntra sina ledare att efterleva företagens planer för klimatomställning genom ekonomiska incitament.
  • Regeringar kan begränsa fackens och civilsamhällets roll i att stötta överlevare av företags kränkningar när de söker upprättelse.

Källa: Oxfam.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.