Ja till EU-lagen om företagsansvar – här är reaktionerna

Innan årsskiftet kom beskedet om att lagen var så gott som klar. Men när flera länder började vackla i början av det här året lade det belgiska ordförandeskapet fram ett mindre ambitiöst kompromissförslag, vilket är det förslag som EU-länderna nu har sagt ja till. I förslaget ändrades bland annat tröskelvärdena för vilka företag som omfattas från företag med över 500 anställda till företag med över 1000 anställda,

WWF lättad och besviken

Elin Larsson, chef för avdelningen näringsliv och finans på Världsnaturfonden WWF, uppger att hon är lättad över att lagen röstats igenom, men att hon är besviken över att det inte gick längre.

– Finansiella sektorn berörs inte. Samtidigt har tröskelvärdena ändrats, vilket gör att väldigt många företag slipper undan. Sedan har också incitament tagits bort, som belöningssystemen för ledningsgrupperna kopplat till deras omställningsplaner, säger hon.

Det främsta argumentet för att sänka kraven har varit att de riskerar att bli för administrativt tungt för små- och medelstora företag. Är det inte då rimligt att sänka kraven lite?

– Nej, det största problemet är att den omställning vi behöver just nu inte sker. Om allt ska bygga på för mycket frivillig basis så kommer de stora förändringarna inte hända. Dessutom går flera företag själva ut och säger att de vill se den här lagstiftningen, inte minst för att skapa en rättvis och jämn spelplan för bolagen. Så ur det perspektivet är det tråkigt att det är så få som berörs.

Så många företag omfattas av nya förslaget

Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade Sverige, är också besviken över att lagen inte gick längre. Hon lyfter beräkningar som visar att det nya förslaget innebär att endast 0,05 procent av europeiska företag nu omfattas. Beräkningarna kommer från den nederländska civilsamhällesorganisationen SOMO, med viss data från Orbis och Eurostad.

Men likt Elin Larsson drar hon en lättnadens suck över att lagen till slut fick godkänt.

– Det är olyckligt att det blev så urvattnat, men det är bättre än ingenting alls, säger hon till Miljö & Utveckling.

Även hon skjuter ner argumentet om att lagen riskerar att bli administrativt tung för företag. Hon lyfter att den största bördan kommer att hamna på stora företag som omfattas av direktivet, men att även små och medelstora företag i de större bolagens värdekedjor kommer att påverkas. Det ser hon dock inte som ett argument att sänka kraven.

– Många av de här stora bolagen efterlyser en harmoniserad lagstiftning på EU-nivå för att de vill ha en jämlik spelplan. Det ska inte vara en konkurrensfördel att undfly ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Många svenska företag profilerar sig i dag kring hållbarhet och har redan omfattande due dilligence-processer på plats. Och det är ju de som välkomnar den här lagstiftningen, säger Ulrika Urey.

Sverige lade ner sin röst

 Sverige har under de senaste veckorna flaggat för att man planerar att rösta nej till lagen. I början av veckan var det dock andra tongångar från Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD), som meddelade att hennes förhoppning var att ”hitta en väg framåt”

Vid dagens omröstning lade Sverige dock ner sin röst, något som Ulrika Urey ställer sig frågande till.

– Utifrån att Sverige tidigare haft ganska höga ambitioner kring hållbarhetsområdet, så är det anmärkningsvärt att man lägger ner sin röst, säger hon.

Dagens omröstning innebär att EU-länderna nu har sagt ja till direktivet. Nästa steg är att EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, ska anta sin ståndpunkt. Det väntas ske på tisdag. Därefter väntas hela EU-parlamentet rösta om lagen i april. Ett slutgiltigt godkännande i ministerrådet kommer, enligt Fairtrade, troligtvis ske under nästa mandatperiod. Enligt Ulrika Urey är det mest troligt endast formaliteter som återstår.

Miljö & Utveckling har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar om CSDDD.