EU-parlamentet har röstat för ett förbud mot miljöpåståenden som bygger på klimatkompensation, såsom koldioxidneutral eller klimatpositiv. Det föreslagna förbudet gäller specifikt för uttalanden som ”koldioxidneutral” och liknande uttalanden och därmed inte alla miljöpåståenden som bygger på klimatkompensation. I texten om ”otillbörliga handelsmetoder” vill EU-parlamentet lägga till att ”påstå att en produkt och dess växthusgasutsläpp har en neutra, reducerad, kompenserad eller positiv miljöpåverkan baserat på utsläppskompensation”.
EU beslut hotar klimatkompensation
Klimatkompensation
En stor majoritet i EU-parlamentet röstade förra veckan igenom ett beslut som bland annat kan förbjuda miljöpåståenden som baseras på klimatkompensation.
– Vi får vänta och se vad det betyder, säger en svensk aktör som säljer klimatkompensation.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Vid omröstningen i EU-parlamentet plenarsession i Strasbourg fick förslaget om att införa nya regler för att förbättra produkters hållbarhet och bekämpa vilseledande klimatpåståenden ett överväldigande stöd. Av de närvarande ledamöterna röstade 544 för förslaget, medan endast 18 röstade emot och 17 avstod från att rösta. Detta öppnar vägen för förhandlingar med EU:s medlemsländer för att driva igenom lagen.
Miljörörelsen välkomnar beslutet
Klimatpåståenden som bygger på klimatkompensation har länge kritiserats av miljörörelsen som anser att de är vilseledande för konsumenter. Flera miljöorganisationer välkomnar nu parlamentets beslut och uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsländerna att stödja förbudet.
Den europeiska miljörörelsens paraplyorganisation European Environment Bureau, EEB, skriver bland annat att den välkomnar beslutet och att miljöpåståenden som bygger på klimatkompensation är ”bland de mest vilseledande eftersom de inte kan styrkas med bevis och får kunder att tro att produkterna är miljövänliga när de inte är det”.
Vad ett EU-förbud skulle betyda för svenska företag och aktörer som arbetar med klimatkompensation återstår att se. Henrik Juhlin är vd på Zero Mission, som bland annat hjälpt Arla kring sin kritiserade klimatkompensations-kampanj.
– Det är bra att det kommer tydligare krav och vi tolkar det som att det fortsatt kommer att gå att hävda klimatnytta baserat på klimatkompensationen. Däremot tror vi att det kommer att bli mer komplicerat och att man kommer att behöva vara mycket mer tydlig med vilken klimatkompensation det handlar om och vilka beräkningar man gjort, säger han till Miljö & Utveckling.
Krav på tredjepartsgranskning oroar
Henrik Juhlin säger att han och många med honom hoppas att de hårdare reglerna ska bli ett lyft för klimatkompensation. Han tror också att vi kommer att få se hur kommunikationen kring klimatkompensation byter plats.
– Klimatkompensation kommer att bli mindre ”sexigt” där företag sätter en klisterlapp som hävdar nettonoll på sina produkter. Sannolikt kommer vi inte längre se förpackningar med texten ”den här förpackningen är klimatneutral”. Däremot kommer vi nog att se mer kommunikation av klimatkompensationen i årsredovisningar och liknande där man har mer utrymme att förklara sina påståenden.
En detalj som Henrik Juhlin menar att branschen är osäker på är kravet på tredjepartsgranskning som finns i lagförslaget.
– Redan i dag finns ju ISO-certifieringar och andra riktlinjer som ganska tydligt visar hur man bör kommunicera klimatkompensation. Skillnaden nu är att det blir lagstiftat. En annan nyhet är att det kommer att krävas en tredjepartsgranskare. Här är vi dock osäkra då det inte finns beskrivet vem som får auktoritet att göra det och vad det kommer att kosta. Om det blir dyrt blir det ytterligare ett hinder mot klimatkompensation.
Risk för minskad klimatkompensation
Henrik Juhlin säger att det av de som klimatkompenserar faktiskt är relativt få som använder kompensationen för att kommunicera klimatnytta.
– Att kommunicera klimatnytta är inte det viktigaste. I varje fall inte för de företag vi arbetar med.
Men om det blir svårare och dyrare att kommunicera finns det enligt Henrik Juhlin en risk att företag slutar klimatkompensera.
– Det värsta som kan hända är att företag slutar finansiera de här projekten. Det är viktigt för klimatet att vi fortsätter att plantera träden, restaurera ekosystemen och att stötta forskningen. Finansieringen behövs mer än någonsin.