EU-agendan: Veckans 6 viktigaste hållbarhetsnyheter

– Vi har uppnått en utmärkt överenskommelse för konsumenterna. Det finns ingen koldioxidneutral ost, plastflaskor, flygresor eller bankkonton. Påståenden om koldioxidneutralitet är grönmålning, helt enkelt, säger Biljana Borzan, ledamot i EU-parlamentet, som ledde förhandlingarna på parlamentets vägnar, i en kommentar.

Lagen, som fortfarande kräver slutligt godkännande från EU-länder och parlamentets församling kommer att träda i kraft från 2026. Detta eftersom EU-länderna kommer att ges två års tid att anta ändringarna.

EIB-chefen varnar för kolonialism i den gröna övergången

Vid Climate Ambition Summit under FN:s 78:e generalförsamling pekade Werner Hoyer, chef för Europeiska investeringsbanken EIB, på vikten av ambitiösa klimatåtgärder från världens länder. Samtidigt varnade han för riskerna för länderna i det globala syd med den gröna omställningen som just nu sker. Han sade bland annat att det är viktigt att EU är rättvist och inte utnyttjar syds resurser för att få tillgång till viktiga material som behövs för batterier och vindkraft. Hoyer varnade för att EU:s klimatomställning kan bli en form av kolonialism och menade att ömsesidigt samarbete är nödvändigt.

EIB har åtagit sig att under 2021 till 2030 bidra med upp till 1 biljon euro för klimatåtgärder i projekt som gör det möjligt för utvecklingsländer i Afrika, Asien och Sydamerika att avveckla förorenande teknologier och anpassa sig till hållbar infrastruktur.

Hårdare tag för mikroplaster i avloppsvatten

I veckan röstade EU:s miljöutskott Envi med bred majoritet för EU-kommissionens förslag om en revidering av direktivet om behandling av stadsavloppsvatten, eller Urban Wastewater Treatment Directive. Direktivet är föreslås reglera och förbättra hanteringen av avloppsvatten från urbana områden inom Europeiska unionen. Direktivet fastställer minimistandarder för rening av avloppsvatten och innehåller bestämmelser om övervakning och rapportering av avloppsvattenhantering.

En viktig punkt i direktivet handlar om att bättre övervakning av mikroplaster och PFAS. Just övervakningen av mikroplaster är något som oroar den Europeiska branschorganisationen för kosmetika, Cosmetic Design Europe. Organisationen menar att reglerna i direktivet kraftigt skulle kunna öka kostnaderna för europeiska kosmetikaproducenter. Organisationen uppger i uttalanden bland annat att det är viktigt att bördan för vattenhantering delas rättvist mellan alla som är med och förorenar. Man anser också att EU:s definition av mikroplaster är för brett då det också innefattar nedbrytbara biomikroplaster, som enligt organisationen inte bidrar till problem i vattenreningsverken.

Näringslivets välkomnar von der Leyens besked i linjetalet

Svenskt Näringsliv välkomnar att Ursula von der Leyen i sitt linjetal meddelade att kommissionen kommer att lansera ett vindkraftspaket för snabbare tillståndsprocesser samt möjlighet till ökad finansiell tillgång och säkra leveranskedjor. Marie Trogstam, chef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, säger till Miljö & Utvecklingen att man också välkomnar att kommissionsordföranden meddelade att hon vill fördjupa dialogen med näringslivet.

– Talet fokuserade på europeisk konkurrenskraft och genomförandet av den gröna given så EU stärker konkurrenskraften för de gröna industrierna. Det är glädjande att EU-kommissionens ordförande betonade att det inte behöver vara en trade-off mellan tillväxt och hållbarhet, säger Marie Trogstam.

Naturvårdsverket får svenskt ansvar för klimattullar

I veckan stod det klart att det blir Naturvårdsverket som blir den svenska myndighet som ska ta ansvar för hanteringen av EU:s klimattullar, den så kallade Carbon Border Adjustment-mekanisnen, CBAM. Den 1 oktober träder förordningen i kraft och tanken är att de nya reglerna ska förhindra så kallat koldioxidläckage, att företag flyttar produktionen av varor med höga utsläppsnivåer utanför Europeiska unionen. De nya reglerna läser problement med koldioxidläckage genom att krav på att att importörer av specifika varor betalar en koldioxidavgift som motsvarar priset i EU.

Det nya systemet kommer att påverka importörer av varor som inkluderar järn, stål, cement, aluminium, konstgödsel, el och vätgas. Olle Palmqvist, handläggare på utsläppshandelsenheten, säger till Miljö & Utveckling att importörer inledningsvis ska redovisa kvartalsvis de utsläppsmängder som är kopplade till produktionen av dessa varor. Från och med år 2026 ska de också betala för de utsläpp som genereras av varorna genom att köpa så kallade CBAM-certifikat.

– Priset för certifikaten kommer att vara kopplat till priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem , EU ETS Detta görs för att säkerställa att priset för koldioxidutsläpp är detsamma, oavsett var varan produceras, säger han.

Ny analys av EU:s utsläppshandel

Det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit har nu analyserat EU:s utsläppshandel och lagt fram tre scenarier för framtiden. EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, har beskrivits som EU:s främsta klimatverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet infördes redan 2005, men har genom EU:s klimatpaket Fit for 55 nu skruvats åt. Det innebär att utsläppstaket kommer att minska med 4,4 procentenheter per år och går mot noll 2039. För energisektorn och den del av industrin som ingår i systemet innebär det mer eller mindre att de då inte får släppa ut koldioxid alls.

Det första scenariet i Mistra Carbon Exits analys studerar vad som skulle ske om EU:s utsläppshandeln ersattes av en koldioxidskatt. Här konstateras dock att det kommer bli mycket svårt att nå enighet kring skattenivå och utförande.

Det andra scenariot är att sänka ambitionsnivån på handelssystemet genom att en liten volym utsläppsrätter säljs varje år. Även det alternativet för dock med sig svårigheter då det kan bli svårt att bestämma en lämplig storlek på taket, samt att uppdatera det när ny teknik kommer fram som minskar utsläppen.

Det tredje scenariot är att behålla systemet som det är tänkt, men att införa möjligheten att också köpa av andra företags minusutsläpp, vilket idag inte är tillåtet. Det kan handla om minusutsläpp genom bland annat bio-CCS. Men även det alternativet kan bli utmanande, menar forskarna, då det kan leda till att företag köper krediter istället för att minska sina egna utsläpp.