De tycker i princip samma sak, men uttrycker sig på olika sätt. Den ena tycker att vi måste frångå samhällets krav på evig tillväxt – och skapa tillväxt i rätt sektorer. Den andra tycker att vi ska ha kvar tillväxt – men ta bort den i sektorer som är fel. Anders Wijkman, Stockholm Environment Institute och Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, stod på motsatta sidor under Almedalsseminariet Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?.
– Debatten är svår eftersom vi alla värderar begreppen olika. Det finns ingen definition av till exempel grön ekonomi, så jag tolkar begreppet på ett sätt, Anders Borg på ett helt annat.
Och det märks att begreppen ännu inte är definierade. På båda sidor säger man förvånansvärt lika saker. Och om man bortser från diskussionen huruvida BNP är en bra måttstock eller inte så var seminariepodiet egentligen överens – mänskligheten måste börja tänka långsiktigt. Anders Wijkman vill att vi ska bygga upp en kretsloppsekonomi som baseras på återvinning av resurser. Andreas Bergh säger man ska behålla tillväxtmålet som det är idag, men att man måste identifiera det som är dåligt och sedan fasa ut det.
– Kritisera orsaken till problemen, inte tillväxten som sådan, säger han.
Som exempel på dålig tillväxt nämner Andreas Bergh tjuvskytte av noshörningar, vars horn vidskepliga personer vill använda för att bota cancer. Genom forskning ska den dåliga tillväxten identifieras, menar han. Men vem som definierar vad som är dåligt och hur det definieras lämnas därhän.
Anders Wijkman menar å sin sida att evig tillväxt är en helig ko som inte diskuteras och att den inte får fortgå eftersom planeten inte klarar av det. Samtidigt menar han att det måste finnas tillväxt i gröna sektorer.
– Om jag har ett företag så måste det växa, annars överlever det inte.