Enkelt men kostsamt: Så kan invasiva arter stoppas

Invasiva arter Hotet från invasiva arter är större än befarat och eskalerar globalt, enligt en ny FN-rapport. Henrik Lange, samordnare för invasiva arter på Naturvårdsverket, lyfter att en relativt enkel, men kostsam, åtgärd kan vara en viktig del för att vända utvecklingen.
– Det är en uppenbar lucka som man inte pratat så mycket om, säger han till Miljö & Utveckling.

Enkelt men kostsamt: Så kan invasiva arter stoppas
Henrik Lange, samordare för invasiva arter på Naturvårdsverket.

På måndagen publicerade IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, en ny rapport som för första gången sammanställer all forskning om invasiva arter. Bakom rapporten finns forskare från 46 länder och underlaget är över 13 000 vetenskapliga studier inom området.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Rapporten konstaterar bland annat att invasiva arter står bakom, eller är en bidragande orsak, till 60 procent av utrotningen av världens djur och växter i modern tid. Fler än 37 000 arter har spridits till regioner där de tidigare inte funnits, vilket orsakat årliga kostnader på omkring 433 miljarder dollar.

Invasiva främmande arter utgör ett hot genom att de sprids till platser där de inte ”hör hemma” och därmed riskerar att konkurrera ut inhemska arter, förstöra ekosystem och påverka människors hälsa negativt.

Arterna sprids i regel genom att människor reser och handlar med varor över hela världen. För att komma till rätta med problemet krävs både förebyggande och bekämpande åtgärder, menar Henrik Lange, samordare för invasiva arter på Naturvårdsverket.

Men en viktig åtgärd som han tycker att det varit förvånansvärt tyst om är att motverka skrovpåväxt på fartyg, något som även IPBES adresserar i sin nya rapport.

– Det är en uppenbar lucka som man inte har pratat så mycket om tidigare. Det är ganska anmärkningsvärt eftersom skrovpåväxt kan spåras tillbaka ändå till vikingatiden genom att man hittat lavar och mossar som ursprungligen härstammar från Skandinavien, men som idag finns på andra platser i världen, säger han.

Skrovpåväxt innebär att det växer arter på fartyg, som sedan tar vidare arterna från ett land till ett annat. Därefter skrapas de av, trillar ner och en främmande art etableras.

Tekniken för att motverka skrovpåväxt finns, menar Henrik Lange, och lyfter att man skulle kunna använda sig av skrubbstationer som idag används för fritidsbåtar.

– I fristidsbåtshamnar har man skrubbstationer för att ta bort giftig båtbottenfärg. Det går att bygga den typen av skrubbstationer för hur stora fartyg som helst, men då kostar det pengar, säger Henrik Lange.

Vidare säger han att det som krävs för att lösa problemet är ett internationellt samarbete, vilket han menar inte är det enklaste.

– Problemet är att det finns en bransch som stretar emot för att det kostar mycket pengar. Samtidigt är internationella överenskommelser generellt svåra, då det alltid uppstår frågor om vem som bär ansvaret och vem som ska betala. Men det finns ett samarbete för barlastvatten, vilket kom för några år sedan, så det borde gå att skapa ett liknande för skrovpåväxt, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.