Energimyndigheten: Så når vi storskalig elektrifiering
Energi
Storskalig elektrifiering av samhället pekas ut som en viktig del i klimatomställningen. I en ny rapport kartlägger Energimyndigheten vad som krävs för att nå dit.
Sverige står inför en utveckling med kraftigt ökad elanvändning de kommande 30 åren. För att klara det krävs det att vi förnyar och bygger ut fossilfri elproduktion och nödvändig infrastruktur. I rapporten Utvecklingsvägar för elproduktion analyserar Energimyndigheten vägar framåt för att lyckas.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Förutsättningarna påverkas av olika prioriteringar som behöver göras – en del på bekostnad av andra samhällsmål eller intressen. Vad som 2050 definieras som ett ekologiskt hållbart, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem kommer att vara resultatet av en lång rad beslut och val som behöver tas i närtid, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör i en kommentar.
Fakta
Utvecklingsvägar för elproduktion i korthet
- I rapporten studeras fyra olika scenarier för elproduktion år 2050. De utgår från olika kraftslags förutsättningar att bidra inom olika tidsperspektiv.
- Fram till 2030–2035 är det framför allt utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft samt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft som bedöms kunna möta ett ökande elbehov.
- Efter 2030–2035 kan havsbaserad vindkraft och utbyggnad av ny kärnkraft bidra med en stor andel tillkommande elproduktion.
- Utbyggnaden av solkraft och effekthöjningar i vattenkraft och kraftvärme är viktiga på både kort och lång sikt.
- Rapporten tar även upp vikten av utbyggnaden och förstärkningen av elnät och en flexibel och effektiv energianvändning.
Källa: Energimyndigheten, Utvecklingsvägar för elproduktion.
Rapporten pekar ut långsiktighet och en gemensam målbild, på alla nivåer och mellan de flesta aktörer, som avgörande för att klara av en storskalig utbyggnad av elproduktionen. Det kommer öka investeringsviljan då det ger bättre förutsägbarhet, menar författarna.
– Omställningen handlar om möjligheter och kommer att ge många nyttor men också nya kostnader i delar av samhället. Har vi modet att inse det har vi mycket bättre förutsättningar för en saklig dialog om avvägningar som behöver göras mellan olika intressen, säger Robert Andrén.
En av utmaningarna som rapporten identifierar är lagstiftning som hindrar omställningen. Författarna menar att nuvarande lagstiftning till stor del är inriktad på bevarande.
– Det finnsbehov av att utveckla processer och lagstiftning för kraftslag där ingen eller liten utbyggnad skett i närtid, som till exempel kärnkraft och havsbaserad vindkraft, säger Fredrik Svartengren, chef för enheten elproduktion och samhälle i en kommentar.
