Energimyndigheten: Därför behövs en marknad för minusutsläpp

I början av november förra året presenterade den svenska regeringen sin storsatsning på bio-CCS. Totalt satsar regeringen 36 miljarder kronor på metoden för koldioxidavskiljning, fördelat under perioden 2026–2046.

Redan när Energimyndigheten hade i uppdrag att utredda stödformen för bio-CCS väcktes frågan om det är möjligt att få statligt stöd och samtidigt sälja negativa utsläpp på en frivillig marknad.

– Idag finns det ingen lönsamhet för företagen att göra de åtgärderna som krävs för att Sverige ska kunna klara klimatmålen, då måste staten gå in. Vår förhoppning är att stödet även ska bidra till att det skapas en marknad, säger Svante Söderholm, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Innebär det att företag kan få dubbla pengar?

– Nej, grundprincipen inom EU när man får ett statligt stöd är att om man får en annan intäkt ska det statliga stödet reduceras. Man kan inte ha statligt stöd och sedan lägga en privat finansiering och göra en rejäl vinst, säger Svante Söderholm.

Stödet för bio-CCS kommer att fördelas genom så kallad omvänd auktion där aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet.

– Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk att förhålla sig till och det krävs kompletterande åtgärder för att Sverige ska klara av det. Tanken med att förorda försäljning av negativa utsläpp är att det skapas en marknad, och att det statliga stödet så småningom ska trappas ner. Sverige vill ha negativa utsläpp, men för en så liten peng som möjligt, säger han.

Nu ska regeringen och EU-kommissionen godkänna förslaget innan det godkänns.