Ett förnybart elsystem går att få till stånd. Sara Grettve, analytiker inriktad på förnybar energi hos Energimyndigheten, säger:
– Vi får ett annorlunda system än det vi har idag, men det ser ut att fungera relativt väl.
Energi
År 2040 kan all elkraft vara förnybar, även med hänsyn tagen till ökad elanvändning och kärnkraftavveckling, enligt Energimyndigheten. Med vindkraft kan omställningen ske utan något större skattestöd.
Ett förnybart elsystem går att få till stånd. Sara Grettve, analytiker inriktad på förnybar energi hos Energimyndigheten, säger:
– Vi får ett annorlunda system än det vi har idag, men det ser ut att fungera relativt väl.
Hon utgår från en analys av fem olika scenarier, som nyligen presenterats av myndigheten. Den utgår från hur det ser ut år 2040, då kärnkraften beräknas vara avvecklad och ingen ny byggts.
– Alla scenarier är utan kärnkraft, för vi utgår från att det inte byggs någon ny. Och vi utgår från det branschen säger om tidpunkten för när de kärnkraftverk som finns nu läggs ner, berättar Sara Grettve.
Räknar ni med elektrifiering av bilar och industri och annat som ingår i klimatomställningen?
– Ja. Vi räknar med en ökning på 20 terawattimmar av både produktion och användning, alltså med 160 terawattimmar användning och 180 terawattimmar produktion. Vi räknar med elektrifiering, men också med energieffektivisering som ger minskad elanvändning. Vad det blir precis går inte att säga, det kan bli både mer och mindre, säger Sara Grettve.
Vind billigast
– Vi bedömer att ett scenario med vindkraft går att genomföra utan att vi behöver stötta med skattemedel, inte för produktionen i alla fall.
Ett system med mycket solkraft och kraftvärme kan däremot behöva stöd. Kanske behövs också stöd till ny teknik som klarar omställningen till ett elsystem med större variation, eftersom vindkraft bara produceras när det blåser och solkraften när solen lyser. Men bara teknik räcker inte. Mer varierande pris behövs också.
– I alla scenarier ser vi att prissignalen kan styra mot flexibilitet och bidra med styrbar kraft. Vi ser mer elproduktion i norr till exempel. Då kan prissignalen göra det intressant att lägga verksamhet med stor elanvändning där, som serverhallar till exempel. Eller så kan elbilsladdning göras när det finns överskott i systemet.
Vad kan det tänkas kosta då?
– Vi har ingen siffra, utan vi jämför scenarier sinsemellan.
Rapporten heter 100 procent förnybar el. Delrapport 2 – Scenarier, vägval och utmaningar.
Läs mer: Fysikprofessorn hoppas på billigare förnybar el 2019