Så lite går till miljöåtgärder – elbolagen svarar på kritiken

Också om man ser till den kostnad som slutkunderna får betala för Bra Miljöval Elenergi är det en mycket liten andel som går till miljöåtgärder. Knappt 5 procent av kostanden för märkningen, eller en promille utifrån den totala elkostnaden (se närmare uträkningar i faktaruta nedan).

I del 1 av Miljö & Utvecklings granskning av elbranschens gröna löften fördjupar vi oss i kritiken mot Bra Miljöval Elenergi. Läs hela reportaget här. I del 2 tittar vi närmare på elbolagen som säljer märkningen.

Varför är miljöfonderna så viktiga? Jo, eftersom det är miljöfonderna som enligt Naturskyddsföreningens kriterier skapar additionallitet. Det vill säga den miljönytta som inte skulle tillkommit utan märkningen. Fondpengarna går bland annat till att främja biologisk mångfald samt åtgärder för energieffektivisering. För varje gigawattimme el som säljs betalar elbolagen en fast summa till fonderna. Utöver det betalar de en liten summa i licensavgift till Naturskyddsföreningen.

Men det kan alltså vara mindre än 5 procent av kundens kostnad för Bra Miljöval Elenergi som går till fonderna. Utifrån den totala elkostnaden handlar det om ungefär en promille.

Att en så liten andel av pengarna går till miljöfonderna kritiseras av Erik Dotzauer, som forskar inom energisystem vid Gävle tekniska högskola samt är styrmedelsexpert på energibolaget Stockholm Exergi. Han och flera andra forskare som Miljö & Utveckling pratat med menar att additionalliteten är mycket svag.

– Kan du lägga en promille av din kostnad på miljöåtgärder, och sedan gå ut på stan och skryta över att du är miljöhjälte? Det lutar åt greenwashing, säger Erik Dotzauer.

Vart går då resten av pengarna? Naturskyddsföreningen vill inte dela med sig av hur mycket pengar de får in via märkningen, eller hur pengarna fördelas. Inte heller elbolagen vill ge ett tydligt svar. Men utifrån Bra Miljövals senaste resultatrapport och uppgifter från elbolagen går det att fram ett ungefärligt svar. Och klart är att majoriteten av det kunden får betala för Bra Miljöval Elenergi går till elbolagen. Antingen direkt till elbolagens verksamheter eller som vinst.

Så vad säger elbolagen? Marcus Melin, som är ansvarig över affärsutveckling på Vattenfall Försäljning, vill inte svara på det extra påslag som Vattenfall tar ut för att sälja el märkt Bra Miljöval. Men genom ett telefonsamtal till Vattenfalls kundtjänst framgår det att Vattenfall tar ut 10 öre extra per kilowattimmar för märkningen.

– Ja, säger de det så, det kan jag inte bekräfta. Det kan också variera över tid och skilja sig mellan olika kundgrupper, säger han.

Var går resten av pengarna?

– Utöver fondavsättningar går en liten del till licensavgifter. Resten går till att täcka fasta kostnader i försäljningsavdelningen och eventuellt överskott går vidare till Vattenfalls verksamhet. De pengarna är mig veterligen inte öronmärkta, utan går till investeringar och annat, säger Marcus Melin.

Innebär det i praktiken att kostnaden för Bra Miljöval kan gå till investeringar i kärnkraft?

– Det går kanske att säga, men jag tycker att det är långsökt. Det är många om och men för att komma till den slutsatsen. Men visst, pengar vi tjänar på kunder som köper Bra Miljöval kan gå bland annat till kärnkraft.

Enligt Naturskyddsföreningens hemsida är Vattenfall det elbolag som säljer mest Bra Miljöval-märkt el. Vattenfall vill dock inte dela med sig om exakt hur mycket el det rör sig om. Enligt presstjänsten är det ”ett beslut som fattats” att hålla det hemligt. Det innebär i sin tur att det blir svårt att räkna ut exakt hur mycket pengar som går till fonderna och hur mycket som går till Vattenfalls verksamhet. Men baserat på Miljö & Utvecklings uträkningar är det mindre än 0,24 av 10 öre per kilowattimme som går till fondavsättningen.

Marcus Melin hävdar dock att det finns andra kostnader som ingår i påslaget och att det inte går att härleda hela påslaget till endast Bra Miljöval. Exakt vilka kostnader det är vill han dock inte precisera.

– Våra påslag går till att täcka fasta kostnader, och kan sättas som en helhetsmarginal som också inkluderar andra delar våra kunder betalar för. Det innebär att det blir svårt att se exakt hur pengarna fördelas, säger han.

Som kund är det lätt att tro att åtminstone majoriteten av påslaget för Bra Miljöval går till miljöförbättrande åtgärder, inte bara några få procent?

– Jag tror någonstans att kunderna förstår att det man betalar också går till Vattenfalls verksamhet.

Att ge en exakt siffra på hur kostnaderna för Bra Miljöval Elenergi fördelas är med andra ord svårt. Naturskyddsföreningen vill inte dela med sig om några närmare detaljer om hur mycket pengarna de får in eller hur de fördelas. Samtidigt har Vattenfall svårt att bryta ut kostnaderna och vill inte svara på hur mycket el de sålt.

Elbolagen Bixia och Jämtkraft säljer också Bra Miljöval-märkt el. Miljö & Utveckling frågade om deras syn på att endast liten andel av kostanden för Bra Miljöval-märkt el går till faktiska miljöåtgärder. De för i stort samma resonemang som Vattenfall.

– Jo, men vi måste ju sälja produkter som är lönsamma. En del av pengarna går också till administration, som redovisning och annat extraarbete. Sedan är det inte bara fonderna som är grejen med Bra Miljöval. Det handlar också om att elproducenterna ska uppfylla vissa krav, som att vindkraft ska ha skydd för fladdermöss och inte stå på naturskyddsområden, säger Susann Handler, miljöansvarig för energi på Jämtkraft.

Erik Wennberg, produktägare på Bixia, instämmer.

– Ja, visst så kan man få den bilden. Men jag tycker att andelen är mindre viktig, utan det handlar om vilken nytta som märkningen gör för samhället i stort.

Samtidigt säger han att större delen av pengarna går till de som producerar elen, som exempelvis Vattenfall, i form av kostnader för ursprungsgarantier.

Just systemet med ursprungsgarantier är den andra delen av kritiken som riktas mot Bra Miljöval Elenergi. Fem forskare inom energi- och miljösystem som Miljö & Utveckling har pratat med är skarpt kritiska till hur systemet används i hållbarhetssammanhang. Forskarna menar att systemet inte bidrar till någon klimatnytta, eller att klimatnyttan är mycket svår att bevisa. Trots detta är det vanligt att företag använder ursprungsgarantier när de räknar på sina utsläpp och marknadsför sitt klimatarbete. Det är med andra ord praxis.

Tanken med systemet är att det ska driva på investeringar i förnybar energi. Men enligt de experter som Miljö & Utveckling pratat med, är intäkterna så pass små att det inte gör någon större skillnad.

Marcus Melin på Vattenfall, som själva producerar förnybar energi, har en annan inställning.

– Det första man skall komma ihåg är att ursprungsgarantier är ett verktyg för att spåra konsumtion tillbaka till en specifik produktion. Vad gäller intäkter från ursprungsgarantier så ingår de i ett helhetsbeslut när investeringsbeslut tas. Även om de intäkterna inte är de största tror jag att de gör en noterbar skillnad i våra investeringar av förnybart. Dessutom är det något som efterfrågas vid PPA:er, alltså långsiktiga avtal om inköp av el, säger han.

Ser du att hållbarhetsnyttan ibland överdrivs?

–  Det kan säkert användas på ett felaktigt sätt. Men det innebär inte att grundtanken med ursprungsgarantier är fel, säger han.

Susann Handler på Jämtkraft, som också producerar förnybar energi säger däremot att intäkterna från ursprungsgarantier inte har någon större påverkan.

– Nej, inte mycket, det kan jag inte säga. Men visst, det ger en intäkt.

Slutligen kritiseras Bra Miljöval Elenergi för de anläggningar som producerar den miljömärkta elen. Naturskyddsföreningen har ett antal miljökrav för att anläggningarna, som producerar vattenkraft, vindkraft, biokraft och solkraft, ska godkännas. Det handlar bland annat om krav på vandringsleder för fiskar i vattenkraftverk och att vindkraftverk inte ska placeras på naturskyddsområden.

Enligt kritikerna är kraven på anläggningarna verkningslösa då många anläggningar redan uppfyller kraven, oavsett Bra Miljövals kriterier. Bland annat säger en representant för ett vindkraftsbolag att Naturskyddsföreningens krav på vindkraft är ungefär samma som EU-taxonomins krav. EU-taxonomin fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska klassas som miljömässigt hållbar, med syfte att driva på mot mer hållbara investeringar.

– Då spelar Naturskyddsföreningens krav egentligen ingen roll. EU-taxonomin lär ju vara mer pådrivande, säger personen från vindkraftsbolaget som inte vill medverka med sitt namn.

Enligt Marcus Melin är samtliga av Vattenfalls 140 svenska vindkraftsturbiner, samt två vattenkraftverk, i dag godkända av Bra Miljöval.

– Kraven påverkar och det är någonting vi kollar på. Sedan är det bara ett av flera hänsynstaganden. Vi driver ett aktivt arbete för biologisk mångfald ändå och jag tror det ofta linjerar ganska väl med Naturskyddsföreningens krav, avslutar han.

Läs om elbolaget ETC El som väljer att lämna Bra Miljöval Elenergi med hållbarhet som argument i artikeln nedan.