En helhetssyn på miljön

Sedan miljöbalken trädde i kraft 1999 har miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, fått en allt tydligare roll. Gun Lövblad, MKB-expert på IVL Svenska Miljöinstitutet AB, betonar miljöbalkens helhetsperspektiv på konsekvenserna av miljöpåverkande verksamheter.

En helhetssyn på miljön

Alla som bedriver miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Det är både en arbetsprocess och ett dokument och i arbetet ska alla upptänkliga miljöeffekter från verksamheten på både människa, djur och natur beskrivas och bedömas. Det handlar inte bara om att titta på det som sker på plats där verksamheten bedrivs, utan även hur aktiviteter runt omkring påverkar miljön, exempelvis transporter och råvaruutvinning.

Allt måste beaktas

– MKB är flera saker. Det är en process där man planerar en förändring och får tillfälle att tänka igenom vad man gör och hur det är förenligt med olika miljöaspekter, förklarar Gun Lövblad som arbetar med miljökonsekvensbeskrivningar på IVL.

– Man ska beskriva allt som har miljöpåverkan, även de risker som är förknippade med verksamheten. Exempelvis om det blir en brand som måste släckas med vatten; Vart tar vattnet vägen? Flyter det nedströms till ett fågelskyddsområde? Allt som kan tänkas hända ska beskrivas och helst motverkas innan verksamheten startar, fortsätter hon.

Viktigt med kunskap

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla alternativ, dagens situation jämte hur den kommer att förändras. Helst ska det finnas flera olika valmöjligheter och en motivering till varför ett företag vill välja en viss lösning. Det är ett ganska komplicerat arbete och det ställs krav på företagen att de besitter den kunskap som krävs. Alla är skyldiga att veta vad de gör i sin verksamhet och vad det kan ställa till med. Gun Lövblad tycker de flesta företag blir allt duktigare på att beskriva miljöpåverkan från den egna anläggningen, däremot kan det vara svårare att bedöma effekterna i miljön, exempelvis på ekosystem. Finns inte kunskapen internt måste den tillföras utifrån.

–Kunskapskravet är basalt. Det går inte att säga att man inte hade en aning. Man är skyldig att ha en aning om allting och arbeta för att förebygga miljöpåverkan, säger hon.

Samrådsmöten

I dagsläget finns det ingen praxis för hur en miljökonsekvensbeskrivning ska utformas, eller hur långt utanför verksamheten beskrivningen ska sträcka sig. Det är länsstyrelsen eller miljödomstolen som granskar och godkänner MKBn, samt beslutar om tillstånd för att få bedriva verksamheten. Under arbetet med MKB ska allmänheten, exempelvis kringboende, och myndigheter få delta i samrådsmöten. Dessutom har miljöorganisationer rätt att överklaga de beslut som länsstyrelsen och miljödomstolen fattar.

Helhetslösning för miljön

Ibland kan en ny verksamhet innebära försämringar inom ett närområde, men miljövinster totalt. Ett exempel är Scanraff i Lysekil där Gun Lövblad har arbetat med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Den förändring som Scanraff vill göra grundar sig på ett nytt EU-direktiv och innebär att de kommer att tillverka mer miljöanpassade drivmedel. Tillverkningen av bränslet kommer att ge ökade utsläpp lokalt, men förbättrar luftkvaliteten i tätorterna och då handlar det, enligt Gun Lövblad, om vilken lösning som är bäst för helheten.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.