I dag, under ett plenarsammanträde i Strasbourg, röstade ledamöterna igenom ett förslag till åtgärder för att öka renoveringstakten samt minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från fastigheter. Förslaget innebär som det ser ut nu att en stor del av Sveriges fastighetsbestånd måste energieffektiviseras.
Emma Wiesner kritiserar effektiviseringskravet: ”Kan bli väldigt dyrt”
Energieffektivisering
Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner hör till de parlamentariker som uttryckt strak kritik mot EU:s effektiviseringskrav för byggnader som röstades igenom på tisdagen.
– Bördan på länder som redan tar ett stort ansvar på energiområdet riskerar att bli stor medan andra slipper undan, säger hon till Miljö & och Utveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Enligt EU-parlamentets förslag måste en lika stor andel av fastighetsbestånden i varje medlemsland energirenoveras, oavsett vilken energiprestandan fastigheterna har. Det här kan i realiteten innebära är fastigheter som är planerade att rivas ändå måste energirenoveras innan rivningen sker.
EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), vars parti valde att rösta nej till förslaget, menar att förslaget drar alla länder över samma kam, oavsett deras befintliga prestanda och nivå av framsteg.
– Hela lagstiftningen verkar vara utformad utan hänsyn till den vetenskapliga grund som ligger bakom, och det fokuserar inte på att finna den mest effektiva lösningen, säger Emma Wiesner (C).
Inom EU står byggnader för cirka 40 procent av vår energiförbrukning och 36 procent av växthusgasutsläppen. Det råder därför ingen tvekan om att insatser behövs för energieffektivisering och minskade utsläpp. Emma Wiesner säger att även om avsikterna att förbättra energieffektiviteten är goda, har lagstiftningen hamnat fel.
– Lagstiftningen har blivit alltför detaljerad och EU-parlamentet strävar efter att reglera aspekter som vi anser att markägare, fastighetsägare, kommuner, regioner och nationella regeringar bör besluta om. Det är min plikt gentemot mina väljare att signalera när EU överträder sina befogenheter, säger Emma Wiesner
Vidare berättar hon att lagstiftningens utformning nu är mycket specifik. Att den reglerar allt från ljusinsläpp och akustik till parkeringsplatser och andra detaljer.
– I stället för att skapa ett komplicerat nätverk av detaljkrav och regleringar som gör det svårare att bygga bostäder, skulle vi hellre se att man stärker handelssystemet och utsläppsrätterna för att minska utsläppen, säger hon
Konsekvenser för Sverige
Emma Wiesner poängterar att resultatet av omröstningen endast är parlamentets ståndpunkt. Att det sedan ska diskuteras av rådet innan det slutligen förhandlas.
– Sverige och Finland är redan ledande inom energieffektivitet, vilket kan tillskrivas vårt kalla klimat som har drivit på innovation och kunskap om effektivt byggande. Även om det finns fastigheter som fortfarande behöver effektiviseras, kan det vara så att det inte alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen. Därför efterlyser vi större flexibilitet från EU för att möjliggöra anpassning till varje lands unika förutsättningar.
Emma Wiesner säger att förslaget är en politisk lösning som inte är baserad på vetenskap. Att det kan bli väldigt dyrt för vissa medlemsländer att nå de höga siffrorna då man redan har ett effektivt bostadsbestånd.
Var det flera partigrupper som var missnöjda med omröstningen?
– Ja det var det. Förslaget röstades igenom men med en knapp majoritet. Det är väldigt sällan vi ser så svaga majoriteter – det visar på att det finns ett missnöje, avslutar Emma Wiesner.