Electrolux: Så förbereder vi oss inför CSRD

Hållbarhetsrapportering Utgå från att hållbarhetsrapporteringen ska bli lika robust som den finansiella rapporteringen. Det är Eletrolux Group:s hållbarhetschef Vanessa Butanis främsta råd till företag som laddar upp inför EU:s nya hållbarhetsdirektiv, CSRD. Hon ser på de nya reglerna som en ”game changer” samtidigt som hon hoppas att en rad frågetecken ska redas ut.

Electrolux: Så förbereder vi oss inför CSRD
Vanessa Butani, hållbarhetschef Electrolux Group. Foto: Pressbild.

Kraven på hållbarhetsrapportering är på väg in i en ny era i samband med att EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, närmar sig. ”Det är dags att förbereda sig” lyder mantrat från experter inom området, och bland företag runt om i landet pågår det ett febrilt arbete med att förstå och anpassa sig efter de nya reglerna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Men vad är det som egentligen krävs, kommer de nya reglerna bidra till en mer hållbar värld och hur förbereder sig företagen? Miljö & Utveckling frågade Vanessa Butani, hållbarhetschef på Electrolux Group, en av världens största tillverkare av vitvaror.

– CSRD är en game changer, som innebär att hållbarhetsrapporteringen kommer behöva bli lika robust och lyftas till samma nivå som den finansiella rapporteringen, säger hon.

Trots att det fortfarande saknas några pusselbitar i det nya hållbarhetsdirektivet, berättar Vanessa Butani att Electrolux noggrant följer arbetet inom CSRD, med de senaste utkasten och uppdateringarna.

– Vi vet de stora principerna och vilket håll det kommer gå åt. Varje gång det kommer något nytt tittar vi på det, kollar hur det kommer påverka oss och försöker sprida det i hela bolaget. Vi går igenom olika processer, tittar på hur vi samlar ihop och rapporterar vår data, kollar på vilka verktyg vi behöver och vem som gör vad, säger hon.

Fakta

Vanessa Butanis bästa tips

  1. Utgå från att hållbarhetsrapporteringen behöver bli lika robust som finansiell rapportering. Om man har det som mål, behöver man därefter tänka på vad det betyder och hur man ska ta sig dit. 
  2. Det andra är att vi behöver göra det tillsammans inom hela organisationen. Hållbarhetsteamet behöver kroka arm med det finansiella teamet och riskhanteringsteamet, och även med styrelsen. 
  3. Det tredje är att ta hjälp av andra. Delta i rundabordssamtal och ta hjälp av andra företag, inom samma bransch och inom andra branscher. Var med i diskussioner och ställ frågorna.

I grund och botten behöver vi det här

Överlag är Vanessa Butani positiv till de nya kraven som kommer från EU. ”Where your attention goes, your energy flows” säger hon och menar att reglerna tvingar företag att tänka och fokusera mer på sitt hållbarhetsarbete.

– Det kommer att pusha oss företag i rätt riktning. Sedan är det också bra att det blir enlighet i rapporteringen, att alla rapporterar på samma sätt. I grund och botten behöver vi det här för att lyckas ställa om och överleva, säger hon.

Samtidigt tycker hon att de nya reglerna kommer snabbt och på en och samma gång. Hon säger att hon hellre hade sett en stegvis implementering av kraven.

– När allt kommer samtidigt blir det väldigt mycket. En stegvis implantering tror jag hade bidragit till en bättre kvalitet i rapporteringen hos alla företag, säger hon.

Det saknas tydlighet

En annan utmaning som Vanessa Butani nämner är kravet att rapportera dubbel väsentlighet. Det är en av de mest centrala principerna i det nya hållbarhetsdirektivet och innebär att företag måste rapportera hur deras verksamhet påverkar omgivningen samt det omvända, hur omgivningen påverkar deras verksamhet. Enligt Vanessa Butani finns det en hel del frågetecken att reda ut kring det kravet.

– Det saknas tydlighet om hur det ska genomföras, hur resultaten ska användas och hur det ska följas upp. Det är väldigt svårt för oss att titta 10–20 år framåt och försöka förutspå finansiella risker. Samtidigt vet vi att ju mer vi spår in i framtiden, desto mer fel blir det. Det är väldigt svårt att i en årsredovisning säga att ”exakt så här mycket kommer ett visst scenario att kosta”. Frågan är också vad som händer om vi inte lyckas leva upp till det vi har sagt, säger hon.

Kan du ge ett konkret exempel där det blir svårt för er?

– Våra absolut största utsläpp kommer från användningsfasen i våra produkter. Det betyder att vi behöver göra våra produkter ännu mer resurssnåla, men också att få våra konsumenter att använda dem på mer hållbara sätt. Det kan vara allt från att sänka temperaturen när man tvättar, till att använda sig av alternativa metoder när man lagar mat. Svårigheten för oss är att kunna visa och rapportera de utsläppen exakt rätt, och förutspå scenarion kring kundbeteenden, säger hon.

Det finns en oro att företag endast ser på CSRD som en rapporteringsbörda, och inte som en drivkraft att hantera sina risker. Hur ser du på det?

– Att det är viktigt att se på CSRD som en del i riskprocesserna. Internt ser vi det som en positiv sak. Det driver oss att ha de här diskussionerna, göra scenarioplaneringar och hjälper oss att förstå våra risker bättre. Så även om det fortfarande är mycket som är otydligt, kommer det att hjälpa oss att sätta in faktiska åtgärder för att underlätta eller motverka kommande risker, säger Vanessa Butani.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste