Ekosmink– en omogen bransch som kommer starkt

Behovet och viljan att köpa skönhetsprodukter och makeup tycks inte ha något slut. Under 2014 sminkade vi oss för totalt 4,6 miljarder kronor i Sverige. Sedan 2009 har försäljningen ökat med 8,5 procent i genomsnitt per år.

Snygga naglar och mascara är några av storsäljarna. Något som också växer i ett rasande tempo är intresset och utbudet när det gäller ekologiska och naturliga skönhetsprodukter.

På Åhléns ökar både utbud och efterfrågan av ekologiskt certifierade och naturliga produkter.

– Min upplevelse är att det finns en tydlig rörelse mot att våra kunder blir mer och mer intresserade av, och mer kunniga kring de produkter de använder. Jag kan inte dela med mig av exakta försäljningssiffror, men det är en stadig ökning, dock från en relativt låg nivå, berättar Cathrine Wigzell, affärsområdeschef för skönhet på Åhléns.

Problemen

Att hälso- och miljöproblemen med dåligt smink lyfts allt oftare i media förstärker förstås trenden. I början av året bad Svenska Naturskyddsföreningen sina medlemmar att skicka in innehållsförteckningarna på de produkter de hade i badrumsskåpet. Totalt analyserades innehållet i 900 olika produkter. I nio av dem, puder, foundations, kräm, ögonpenna och ögonskugga hittade man högflourerande ämnen, PFAS. Det är ett ämne som både är misstänkt hormonstörande och cancerframkallande.

– Att det finns PFAS i kosmetika är helt absurt, det är extremt svårnedbrytbart och har negativa hälsoaspekter, konstaterar Cecilia Hedfors, som är sakkunnig i miljögifter på Naturskyddsföreningen.

Men det är inte bara hälsan som kan påverkas av att det finns ohälsosamma produkter  på marknaden. Medan vissa ämnen fångas i reningsverken, rinner andra rakt ut i våra vattendrag och skadar vattenlevande organismer. Några av de ämnen som är svåra att rena är mikroplaster, antibakteriella ämnen och vissa konserveringsmedel. Hur de nya nanomaterial, som nu tillverkas och används i hygienprodukter, påverkar vår miljö och hälsa vet vi också väldigt lite om idag.

Svagt regelverk

I Sverige är det Läkemedelsverket som har tillsyn över hälsoaspekterna av kosmetiska produkter och Kemikalieinspektionen ansvarar för tillsyn på miljösidan. Produkterna är inte godkända eller förhandsgranskade av någon myndighet, utan ansvaret för att de följer bestämmelserna och inte är skadliga ligger på tillverkaren eller importören.

EU:s kemikalielagstiftning är riktmärket, men eftersom regelverket inte är fullt implementerat har utfasning av ämnen som exempelvis konserveringsmedlet parabener, som har hormonstörande egenskaper, främst skett genom frivilliga initiativ. Läkemedelsverket har inte heller något produktregister, de vet med andra ord inte vilka ämnen som ingår i kosmetiska produkter idag.

– Vi tycker att Läkemedelsverket ska ta fram ett produktregister. Vet vi inte vad som förekommer i produkterna är det svårt att veta vad man ska leta efter när man gör tester i naturen, konstaterar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.

Läs mer i senaste numret av Miljö & Utveckling. Här kan du också läsa om varför amerikanska ungdomar stämmer Barack Obama för klimatbrott och varför Panadokumenten flyttar hållbarhetsfrågan högt upp på agendan. Dessutom guide i förändringsledning och tipsen som hjälper dig att komma i gång med en cirkulär ekonomi.

Här kan du teckna en prenumeration:

Köp ett digitalt lösnummer