Inför Rio +20 har tankesmedjan Global utmaning låtit vetenskapsjournalisten Jenny Stewart granska den svenska klimatpolitiken sedan 70-talet. Analysen visar att de största klimatvinsterna gjordes innan det ens fanns något som hette klimatpolitik. Framgångsrika satsningar på allt från avfallshantering till storskaliga satsningar på fjärrvärme har främst syftat till att minska energikostnaderna, vilket i sin tur också givit positiva effekter på CO2-utsläppen. Förklaringen finns i samspelet mellan offentlig sektor och privata innovativa aktörer.
”Sanningen är att Sveriges relativt låga utsläpp beror på långsiktiga och rationella systemlösningar, sprungna ur ett inhemskt behov av tillgång till billig, säker och ren energi. Dessa lösningar har också påfallande ofta också varit resultatet av ett fruktbart samspel mellan offentliga beställare och innovativa företag och branscher.” Så skriver Kristina Persson, ordförande för Global utmaning i förordet.
Enligt henne ska den svenska klimatpolitiken alltså inte tolkas som en framgångssaga. Den är snarare resultatet av långsiktiga och strategiska vägval långt innan klimatfrågan stod högt på regeringarnas dagordningar. Det är alltså till stor del plånboken, och inte en ambitiös klimat- eller miljöpolitik, som styrt. I brist på oljefyndigheter har vi till exempel fått ta till kärn- och vattenkraft, vilket gynnat klimatet.
Det betyder inte att det inte finns något att lära av det svenska exemplet för andra länder, inte minst när det gäller vikten av ett gott samspel mellan offentlig sektor och näringsliv.
”Klok energiförsörjning och goda klimateffekter hänger samman. Potentialen för att fortsätta på den vägen är stor och mycket av den lönsamma energieffektiviseringen har inte utnyttjats” skriver Kristina Persson.
Rapporten Svensk klimatpolitik- erfarenheter och lärdomar hoppas kunna erbjuda inspirerande läsning för alla som brottas med policyfrågor kopplat till klimatet. Via Global utmanings hemsida går det att ladda ner skriften.