Ebba Busch om CSDDD: ”Vår förhoppning är att hitta en väg framåt”

Arbetet med lagstiftningen har pågått i över tre år, och i mitten av december såg det ut som att lagen var så gott som klubbad när EU-parlamentet och ministerrådet enades i en politisk uppgörelse.

Men flera länder har börjat vackla och den slutgiltiga omröstningen som ska äga rum i Corperer, som är ministerrådets förberedande organ, har flera gånger skjutits på framtiden. Sverige är ett av de länder som vacklar, och har enligt uppgifter varit det enda land som uttryckligen sagt att man planerar att rösta nej till lagen.

Det nya budet är att den sista omröstningen ska ske nu på fredag.

Näringsministern pressades på svar

Mot den bakgrunden hölls under tisdagen en debatt i riksdagen, där Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD) gav svar på tal. Det var de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Aida Birinxhiku och Matilda Ernkrans som pressade näringsministern.

– Den svenska regeringen ser ut att backa från direktivet i sista stund. Sverige är också det enda EU-landet som uttryckligen aviserat att de tänker att rösta nej till lagförslaget. Det är en hållning som försämrar svensk konkurrenskraft, som äventyrar svenska jobb och som försämrar skyddet för arbetstagares rättigheter. Det är dessutom en hållning som inte förankrats i riksdagen, säger Aida Birinxhiku (S).

Det svarar Ebba Busch

Ebba Busch svarar att hon vill ”börja med att reda ut några missförstånd”.

– Det är inte tu tal om att den svenska regeringen står bakom syftet med det här direktivet. Fortfarande idag vet vi att det köps och säljs varor i Sverige och hela EU, där vägen till den varan är allt annat än hållbar. Allt annat än moraliskt försvarbar. Där det finns hög risk för att barn har varit involverade, hög risk för att människor utnyttjas, säger hon och fortsätter:

– Därför är det här direktivet så viktigt. Därför var det något som det svenska ordförandeskapet arbetade aktivt med för att driva frågan framåt.

”Men”, fortsätter näringsministern.

– Vi menar att förslaget, utifrån den version som vi tidigare har varit beredda att ge vårt stöd i, har rört sig i en riktning som riskerar att bli kontraproduktivt. Vi ser en hög risk för att större företag eliminerar eller plockar bort mindre aktörer i sina värdekedjor för att inte bli utesluten för handel längre fram.

Tittar på nya kompomissförsalget

Vidare säger hon att regeringen just nu håller på att kolla på det kompromissförslag som det belgiska ordförandeskapet lade fram förra veckan.

Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om kompromissförslaget som är mindre ambitiöst än det förslag som preliminärt godkändes innan årsskiftet. Bland annat höjs gränsvärdet för vilka företag som omfattas, från över 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro till över 1000 anställda och en nettoomsättning på mer än 300 miljoner euro.

– Just nu har vi, tack och lov, fått ett nytt förslag på bordet från Belgien. Det är någonting vi tittar på och arbetar med just nu, säger Ebba Busch och tillägger:

– Vår förhoppning är att hitta en väg framåt för att kunna föra direktivet till nästa led.

Ifrågasätter Ebba Buschs syn på demokratin

Matilda Ernkrans undrade också hur det kommer sig att Sverige, som först sagt ja till förslaget, nu ser ut att backa. I sammanhanget ifrågasätter hon Ebba Busch syn på den demokratiska processen.

– För stadsrådet har i riksdagen förankrat ett mandat att säga ja till svenska företags konkurrenskraft, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och mänskliga rättigheter. Det har i stället, i Ebba Buschs cirkuskrumbukter, blivit till att Sverige är det land som säger nej, och nej och åter nej.

Bakgrunden är att regeringen bör förankra frågor de driver i EU-sammanhang i riksdagens EU-nämnd. Det är dock inte ett tvång, utan kan snarare ses som praxis. Men att inte konsultera med EU-nämnden kan uppfattas som brist på demokratisk legitimitet, då man förbiser den parlamentariska processen.

Beredskap för ny ståndpunkt

Ebba Busch valde, som svar på Matilda Ernkrans, frågeställning att läsa upp en del från det dokument som regeringen förankrade ett mandat från riksdagens EU-nämnd i november 2022. I texten, som hon läser upp, står det att regeringen är kritisk till direktivets omfattning och risken för den administrativa börda som företag riskerar att ställas inför.

– För att begränsa dessa driver regeringen att direktivets omfattning och skyldigheter väsentligt begränsas, läser hon från dokumentet och understryker därefter att det är i enlighet med den texten som regeringen har agerat.

– Finns det anledning att förankra in en ny ståndpunkt så har vi beredskap för det, fortsätter hon.