”Dieselboomen ökar utsläppen”
Dieseln är för billig. Dieseln är i och för sig bra jämfört med bensinen, eftersom den släpper ut mindre koldioxid per mil – men med det låga literpriset lockas dieselbilsägarna att köra mer. Då äts klimatvinsten upp, skriver Naturskyddsföreningens Magnus Nilsson.
Om man äger en dieselbil får man betala 3–4 gånger högre årlig fordonsskatt än om man äger motsvarande bensinbil. Det kallas straffskatt i media. Att köra dieselbilen är däremot mycket billigare – räknat per mil är bränslekostnaden uppemot 40 procent lägre för dieselbilen än motsvarande bensinmodell. Detta beror dels på att bränsleförbrukningen, räknat i liter per mil, är 25–30 procent lägre, dels på att skatten på diesel är 40 procent lägre än på bensin.
Under första halvåret 2007 såldes 83 procent fler dieselpersonbilar än under motsvarande period 2006. Nya skatteregler ligger bakom. På många håll hyllas denna utveckling som en miljövinst eftersom en dieselbil släpper ut cirka 20 procent mindre koldioxid per mil än motsvarande bensinmodell. Med nuvarande bränslepriser är det dock osannolikt att dieselboomen kommer att minska koldioxidutsläppen. Troligare är att fler dieslar tvärtom betyder ökade koldioxidutsläpp.
Den mycket omfattande forskning som finns kring drivmedelspriser och efterfrågan, visar entydigt att billigare soppa leder till längre körsträckor och till att fler väljer större, mera bränsleslukande bilar. Den långsiktiga så kallade priskänsligheten brukar anges till 0,7–0,8, det vill säga om priset sjunker med 10 procent leder det långsiktigt till att förbrukningen ökar med 7–8 procent. När fler går över från den högbeskattade bensinen till den billiga dieseln, måste vi därför räkna med att drivmedelsförbrukningen ökar så kraftigt att hela den potentiella utsläppsminskningen – och mer därtill – kommer att ätas upp.
För att se till att dieselteknikens förtjänster tas till vara, vill Naturskyddsföreningen att beskattningen av personbilar och fordonsbränslen blir ”teknikneutral”. Det skulle betyda att dieselskatten höjs med cirka 3 kronor litern samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar sänks drygt 70 procent. För en dieselbilsägare med en ”normal” körsträcka cirka 1 600 mil per år skulle omläggningen sänka den totala bilkostnaden en aning, men motiven för honom eller henne att minska koldioxidutsläppen (=köra mindre, välja en snålare bil) skulle stärkas betydligt.
En höjning av dieselskatten på tre kronor litern kan inte göras generell. Med ett påtagligt högre dieselpris i vårt land skulle lastbilar i internationell trafik fylla sina tankar i grannländerna och konkurrensen i åkerinäringen bli osund. Dieselskatten måste därför differentieras mellan lätta och tunga fordon. I ett förslag från mars i år visar EU-kommissionen hur detta kan ske genom att nuvarande dieselskatt för den tunga trafiken delvis ersätts av en kilometerskatt.
Med höjd dieselskatt tar vi till vara dieselbilarnas miljöfördelar. När ska regeringen agera?
