Det betyder EU:s nya direktiv för energieffektivisering

Under förhandlingarna fick EU-parlamentet backa från sitt mer ambitiösa krav på en minskning med 14,5 procent. Också EU:s medlemsländer fick släppa till då deras ursprungsförslag låg på 9 procent. Det slutliga 11,7 procent av EU:s energiförbrukning är ungefär lika stor andel som Spaniens totala energiförbrukning. Minskningen beräknas med 2020 som basår.

Bindande minskningskurva

I förhandlingarna kom Rådet och EU-parlamentet överens om att medlemsländerna gradvis måste öka sina årliga energibesparingar mellan 2024 och 2030. Enligt minskningskurvan måste länderna spara 1,49 procent av sin totala energiförbrukning varje år i genomsnitt och nå 1,9 procent vid utgången av 2030.

Som energibesparingar kan medlemsländerna räkna in energibesparingar som görs genom att förbättra byggnaders energiprestanda, energibesparingar inom transport och byggnader som ingår i utsläppshandeln samt från energibesparingar som görs för att minska användningen av rysk fossil energi.

Vad gäller energieffektivisering från byggnader så kommer dessa att göras inom ramen för direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, som just nu genomgår en översyn och som EU-parlamentet kommer att rösta om på tisdagen.

Dansken Niels Fuglsang, från danska Socialdemokratiet, var med och förhandlade fram avtalet för EU-parlamentets vägar.

”Klart! Efter 16 timmars förhandlingar enades vi om ett nytt direktiv för energieffektivitet. Målet för 2030 är 11,7 procent och den årliga energibesparingsplikten för EU-länderna kommer att vara nästan 1,5 procent. Detta kommer att innebära verklig förändring till förmån för klimatet och till nackdel för Putin”, skrev han på sitt twitter-konto på fredagen.

Mest negativa reaktioner

Förhandlingarna mellan parlamentet och EU-länderna har pågått i månader men är nu avslutade. Reaktionerna efter beslutet är blandade, men övervägande negativa. Den europeiska klimatrörelsen Climat Action Europe, CAN, skriver på sin hemsida att beslutet är nedslående och saknar ambition.

”Nu ligger bollen hos de enskilda medlemsstaterna som måste höja ambitionerna i sina nationella energi- och klimatplaner senare i år”, skriver organisationen.

Enligt det nya avtalet ska den offentliga sektorn energieffektivisera sina byggnader med 3 procent varje år fram till 2030. Detta är något som den svenska branschorganisationen Installationsföretagen ser positivt på.

”En viktig framgångsfaktor är att offentlig sektor är en föregångare. Minskad energianvändning och energirenoverade offentliga byggnader bidrar till att minska kostnaderna för samhället. Uppdaterade byggnader med god inomhusmiljö ökar medborgarnas välbefinnande och byggnadernas värde”, skriver organisationen på sin hemsida.

Som helhet anser dock även Installationsföretagen att 11,7 procent är en alldeles för låg ambition för EU.

– 11,7 procent minskning till 2030 är en alldeles för låg ambition. Vi tycker att man skulle ha gått på EU-parlamentets förslag på 14,5 procent som maximerar fördelarna för både EU-medborgare och företag. Den kostnadseffektiva besparingspotentialen i EU uppgår till minst 19 procent, säger Helen Magnusson, energi- och hållbarhetsexpert på Installatörsföretagen, i en kommentar.