Deras superalger ska minska kornas klimatutsläpp

– Den stora flaskhalsen för att få ut de här algerna till så många kor som möjligt är hur man ska producera dem. Den här specifika arten har aldrig tidigare producerats kommersiellt så det har vi fokuserat på.

Kraftig växthusgas

En enda idisslande ko rapar upp drygt 500 liter metan per dag. Metangas är en cirka 30 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid, vilket riskerar att driva på den globala uppvärmningen.

Om du ser framåt, om tio år, hur ser din vision ut?

– Då har vi en massa stora algfabriker och vi har en massa kor runt om på planeten som äter våra alger och rapar mindre metan.

Fredrik Åkerman startade Volta Greentech 2019 tillsammans med produktchef Angelo Demeter och Leo Wezelius, som tidigare var bolagets marknadschef.

– Vi valde Lysekil för den här första pilotfabriken för att det var väldigt smidigt att komma i gång där och för närheten till experter. Just i Lysekil finns det ett bra forskningscenter med väldigt mycket forskning inom alger och marint liv.

Använder havsvatten

Han berättar att bolaget kunde ta över lokaler som var förberedda med ledningar ut i havet.

– Vi pumpar in havsvatten och använder det som odlingsmedium, men vi har en massa olika filter så att vi inte får in massa annat och inte släpper ut något.

Deras röda algsporer av arten Asparagopsis taxiformis cirkulerar runt i 15 000-literstankar.

– Sporen är som en liten pompös röd boll.

Tagit in riskkapital

För att finansiera forskning och utveckling av skalbar odlingsteknik har bolaget tagit in riskkapital.

– Totalt har vi tagit in 20 miljoner kronor och så har vi fått en del innovationslån och bidrag från Almi och Vinnova utöver det, så sammanlagt ungefär 30 miljoner kronor.

Volta Greentech nådde nyligen ett genombrott i forskningen. Fredrik Åkerman ser det som ett bevis på att deras superalger har potential att reducera en stor andel av planetens metanutsläpp från kor.

– Vi gjorde precis en kommersiell pilot här i Sverige på en gård utanför Eskilstuna. Då matade vi med vår produkt, alltså våra alger som vi hade producerat i pilotfabriken i Lysekil, till 17 djur på gården under en period och så uppmätte vi att metanutsläppen minskade med 81 procent i snitt.

Är det fördelar med att använda odlade alger i stället för att håva upp dem direkt ur havet som andra forskare gjort?

– Ja, algerna från havet innehåller så mycket annat också. När vi matar med vår produkt är det hundra procent av den här algen. Vi har också sett att produktkvaliteten är betydligt högre för i produktionen kan vi kontrollera att algerna får vad de behöver, rätt mängd ljus och rätt mängd näring. Kanske det allra viktigaste är att det är en jämn kvalitet året om.

Så ni skulle inte uppnå lika stabila resultat med vilda alger?

– Nej, det skulle variera väldigt mycket. Men det kommer att variera för oss också för metanproduktionen i kon handlar mycket om vad den äter, om den äter mycket gräs, kraftfoder eller potatis och morötter.

Volta Greentech torkar sina alger och maler dem till ett rödlila pulver. För att få effekt behöver endast 0,6 procent av kons fodermängd bestå av algen.

Smakar fordertillskottet alger?

– Ja, det gör det definitivt. Vissa kor är väldigt kräsna med vad de äter, så det gör ju inblandningen väldigt viktig. Vi har inte haft något problem nu med utfodringen, men man har sett i studier tidigare att om man inte blandar på ett bra sätt kommer djuren tycka att det är för starkt.

Kan mjölken ta smak av algerna?

– Tester har gjorts på det och inte visat på någon signifikant förändring i smak varken på mjölk eller på kött.

Volta Greentech hade i höstas planerat att tillsammans med livsmedelskedjan Coop lansera en testprodukt mot konsumentmarknaden. Tidsplanen blev ändrad, och Fredrik Åkerman räknar i stället med provsläpp tillsammans med partners under detta år.

– Vi har fullt fokus på att odla alger för att minska metanutsläppen. Våra kunder har olika typer av mjölkkor, så det kan bli massor av olika produkter, allt från glass och kaffe latte till mjölk och ost.

Testar på kommersiella gårdar

Fredrik Åkerman förklarar att det är först nu som Volta Greentech har fått tillräckligt med data för att göra test på kommersiella gårdar. Bolaget har ett samarbete med SLU, bland annat för att kontrollera att fodertillskottet är säkert.

– Vi kommer att genomföra fler piloter på fler gårdar under året. Det är väldigt stort intresse, allt från mejerier och köttföretag, till lantbrukare och investerare. Det är tydligt att många tycker att det är viktigt att minska utsläppen.

Börjar i liten skala

Nu är Volta Greentech redo att gå från en småskalig produktion av några hundra kilo alger per år till att bygga en fabrik. I vår väntar en ny investeringsrunda för att finansiera en storskalig anläggning, som ska byggas nästa år.

– Målet är att den fabriken ska producera 50 ton av fodertillskottet per år. Vi estimerar att det kommer att räcka till mellan 2000 och 4000 kor på årlig basis. På planeten har vi 1,5 miljarder kor.

”Världens största fabrik för produktion av makroalger”, säger du att ni ska bygga. Vad innebär det storleksmässigt?

– Den kommer bli en till två fotbollsplaner i storlek, alltså ungefär 5 000 till 10 000 kvadratmeter. Det är ganska stort, men vi kommer att bygga betydligt större i framtiden för annars kommer vi inte att kunna mata alla kor.

Vad får er att våga ta en så stor ekonomisk risk?

–Vi har ju väldigt bra investerare med oss som verkligen vill hitta sätt att minska utsläpp. Det heter ju riskkapital av en anledning.

Ja, ni har till exempel Claes Dinkelspiel, känd finansman som också äger kor, på investerarlistan. Vad har ni för relation?

– Han är rolig. Han brukar ringa och vi har roliga diskussioner. Han har många kompisar som är lantbrukare.

Hur stort engagemang har Northvolts ägare Peter Carlsson i Volta Greentech?

– Han har deltagit i investeringsrundorna tidigare. Han är stöttande och rådgivande, men är ju ganska upptagen. Han har sina egna fabriker att bygga, så han har helt klart mycket att göra. Vi tar mycket inspiration från Northvolt och försöker lära oss om hur man gör saker storskaligt. Jag jobbade också på Northvolt tidigare som praktikant. Mycket av inspirationen kommer därifrån.

Premium

Återbruk

Stort intresse för gamla kaffemaskiner: ”Oerhörda miljöbesparingar”

23 mars 2022