Inga produkter i varukorgen.
Den stellariska allemansrätten
Juridik Ett nytt rättsfall från Uppsala tingsrätt belyser problematiken med bedömningen om vem som innehar äganderätten av en meteorit från yttre rymden. JP Infonets juridiske rådgivare John Woivalin analyserar domen för Miljö & Utveckling.
Foto: Adobe Stock
SÅ HÄR ÅRS kan man beskåda stjärnklara himlavalv, vilket är ett sevärt astronomiskt skådespel. Rymden är vaggan till morgondagens juridiska huvudbry i allt från frågor vid kolonisationer av andra himlakroppar till ägande- och exploateringsrättigheter av exotiska och utomjordiska mineralfyndigheter. Även om flera rättsområden lär bli aktuella så är miljörätten och dess närbesläktade områden högrelevanta för rättsfrågor kopplade till rymden. Vi behöver dock inte sväva bortom Tellus syrerika atmosfär för att fastslå att rymdobjekt kan aktualisera juridiskt knepiga situationer i mark och miljö. Det finns nämligen ett nytt rättsfall från Uppsala tingsrätt som belyser problematiken med bedömningen om vem som innehar äganderätten av en meteorit från yttre rymden.
DEN 7 NOVEMBER 2020 kunde ett stjärnfall bevittnas i västra Uppland, då en 14 kilo tung järnmeteorit kraschade på en fastighet. Den 5 december 2020 hittade två geologer meteoriten på fastigheten och lämnade därefter in den till Naturhistoriska riksmuseet – där den fortfarande förvaras.
Fastighetsägaren fick nys om detta och ansåg sig ha bättre rätt till meteoriten på grund av att den värdefulla rymdstenen landade på hans fastighet. För att få äganderätten prövad väckte fastighetsägaren talan i tingsrätten.
TINGSRÄTTEN ANSER ATT en nyss fallen meteorit inte har någon varaktig anknytning till varken jorden eller fastigheten. Meteoriten kan inte förväntas finnas kvar på fastigheten under en längre tid. Därigenom är inte meteoriten en fast del av fastigheten. Argumentationen handlar följaktligen om allemansrätten råder samt om upphittarna med stöd av den kunnat tänkas bli ägare till meteoriten. Tingsrätten anser att allemansrätten inte är tillämplig beträffande meteoriten som naturprodukt. Däremot menar domstolen att allemansrätten banar väg för möjligheten att söka meteoriter på annans mark, så länge fastigheten inte skadas. På så vis kan allemansrätten möjliggöra geologernas meteoritjakt på fastigheten.
TINGSRÄTTEN UNDERSTRYKER att den lösa egendomen måste tas i besittning för att någon ska bli ägare. Fastighetsägaren kan inte ha fått meteoriten i sin besittning endast genom faktumet att den landat på hans fastighet. Tingsrätten anser därför att äganderätten tillfaller dem som hittat meteoriten. Domen kan och lär överklagas.
Uppsala TR 2022-12-20, mål nr T 4884-21
John Woivalin,
JP Miljönet
John Woivalin är juridisk rådgivare i miljörätt och redaktör på JP Miljönet. JP Infonet levererar rådgivning och juridiska informationstjänster inom miljörätt, med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.
