nr-logo

Hållbarhet i praktiken

planet
Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre. FOTO: vid Stockholm Resilience Centre

”Den enda stabila planeten är en död planet”

Miljö & Utveckling rapporterade tidigare i veckan om en studie från Stockholm Resilience Centre, där forskare kommit fram till att jorden riskerar röra sig mot ett växthusliknande tillstånd. Vi pratar med en av forskarna bakom rapporten, som berättar mer om effekten ”Hothouse Earth”.

  • Annons 1

Om jordens medeltemperatur överskrider två grader, finns risken att det inte tar stopp där, utan går upp till fyra eller rentav fem grader. Exempelvis kan skogsbränder göra att temperaturökningen skenar. Effekten kallas Hothouse Earth.

Även om människor slutar att släppa ut växthusgaser, kan uppvärmningen i sig utlösa processer som ger ytterligare uppvärmning, visar forskarna i studien ”Trajectories of the Earth System in the Anthropocene, i Proceedings of National Academy of Sciences”.

Läs mer: Rapport om fem grader varmare klimat

Förutom bränder kan smältande permafrost, metanutsläpp från havsbotten, försvagning av kolsänkor på land och till havs, en ökning av bakteriell aktivitet i oceanerna, regnskogsdöd i Amazonas, skogsdöd i barrskogsbältet, en minskning av snötäcket på norra halvklotet, förlust av havsis på sommaren i Arktis och en minskning av Antarktis havs- och snötäcke, göra att klimatet utan vidare påverkan slår över till det nya tillståndet. Det tillstånd vi befinner oss i nu, har varit stabilt under en längre tid.

Havsnivån stiger med 60 meter

Det stabila tillstånd som står på tur enligt forskarna är det som rådde under miocen, en period som sträcker sig från miljarder år bakåt till fram till för 23 miljoner år sedan. Då var havsnivån 23 meter högre. Men om temperaturförhöjningen leder till att Grönland och Antarktis smälter, kan havsnivån bli hela 60 meter högre.

Ifall omvandlingen sätter igång de kommande decennierna, kan det sedan ta hundratals år innan det nya stabila tillståndet infinner sig. Havsnivån kan behöva längre tid än så för att stabiliseras.

Svenska målet räcker

Nås tvågradersmålet är sannolikheten 66 procent att Hothouse Earth undviks. Det svenska målet på nollutsläpp år 2045 kan alltså räcka om det genomförs globalt. För att klara det förordar forskarna elektrifiering och att fortsätta satsa på förnybar el.

Vad är tidsskalan för ”tipppunkten” som leder oss till 4 grader? När kan det stabila tillståndet fastställas? Om tusen år eller tidigare?

–  Jag skulle inte säga att det finns en enskild kvantitativ temperaturdefinierad tipppunkt som ger oss en uppvärmning på 4 grader eller 2, 3 eller 5 grader, för den delen. Jordens system är komplext, lite som i ett flipperspel, där bollen sällan rullar i en rak bana dit vi vill att den ska rulla. ”Hothouse Earth” betonar att vi inte har en detaljerad kunskap kring de positivt förstärkande händelserna som påskyndar klimatförändringarna. Vi vet också för lite om de negativt förstärkande aspekterna som påskyndar systemet mot en förändring. Jag skulle säga att våra utsläpp i atmosfären redan har orsakat en tippunkt och ett förändrat tillstånd för jorden, säger Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre och fortsätter:

– Den största enskilda förändringen i klimatförändringarna är vår kollektiva ökning av växthusgasutsläpp, som jag ännu inte kan se ett slut på. Men jag skulle också säga att en levande jord inte har ett stabilt tillstånd – den enda stabila planeten är en död planet. Personligen motiveras jag av hoppet att vi tillsammans ska hitta bra sätt för att möta denna utmaning under det kommande århundradet, så att vi kan behålla jorden ”stabil nog”.

Vad kan vi göra för att påskynda klimatarbetet och undvika fler tippunkter?

– Alla bör veta att vi driver jorden till ett hetare och biogeokemiskt, ekologiskt och socialt mer turbulent tillstånd. I vår rapport listar vi flera sätt på hur människor kan agera för att undvika de värsta konsekvenserna av jordens systemförändring. Vi kan skippa fossila bränslen, använda oss av energi med nollutsläpp, hantera skogen och marken bättre för att bevara den biologiska mångfalden, satsa mer på tekniska lösningar som i dag bara finns på papper – men som inte blivit verkliga ännu, Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

– Vi som bor i Sverige behöver minska det stora fotavtrycket, som i dag finns på andra ställen i världen. När politikerna fattar nationella beslut om resursanvändning och utsläpp så glömmer de oftast vår miljöpåverkan som sträcker sig utanför vårt lands gränser.

Läs hela rapporten här.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4