I juni i år presenterade Miljöprövningsutredningen sina förslag om snabbare och enklare prövningsprocesser. Totalt föreslår utredningen 30 olika lagändringar som ska fungera inom ramen för det befintliga systemet för miljöprövningar.
Delade meningar om snabbare och enklare prövningsprocesser
Juridik & Politik
Miljöprövningsutredningens förslag ska leda till snabbare och enklare prövningsprocesser, och den nya regeringen vill att delar av förslagen ska genomföras. Men i remissvaren framgår det att åsikterna om innehållet skiljer sig kraftigt åt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Utredningen tillsattes av den förra regeringen i augusti 2020. I Tidöavtalet, som de nya regeringspartierna enats om, framgår det att även de vill att ”delar av Miljöprövningsutredningens förslag genomförs”. I avtalet står det även att regeringen vill tillsätta ytterligare en utredning för att snabba på och förenkla prövningsprocesserna.
Fakta
Tidöavtalets skrivningar om miljötillståndsprocesser
Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
”En utredning tillsätts för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft, svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. I uppdraget ska bland annat ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas. Utredningen ges en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet. Delar av Miljöprövningsutredningens förslag genomförs.”
”Stor risk att miljökraven sänks”
I de remissvar som har lämnats in om Miljöprövningsutredningen framgår att det råder delade meningar om förslagen.
En av de mest kritiska instanserna är Naturskyddsföreningen, som menar att en förkortad och förenklad process endast riskerar att leda till längre miljökrav.
– Trots att miljöprövningsutredningen mycket tydligt visar att miljöprövningen i Sverige fungerar fortsätter kampanjen mot miljöreglerna. Regeringen och SD har för avsikt att korta och förenkla processen, vilket uttrycks i Tidöavtalet. Argumenten är klimatomställningen, men i stället finns det en stor risk miljökraven sänks, vilket vi inte kan acceptera, säger Rebecca Nordenstam, miljöjurist Naturskyddsföreningen i en kommentar.
Naturskyddsföreningen lyfter den del av utredningen som visar att tre procent av ansökningarna vid mark- och miljödomstol fick avslag under åren 2020–2021, och att den genomsnittliga handläggningstiden landar på 1,5 år vid mark- och miljödomstol.
Miljöorganisationen menar att det är statstik som visar på att det nuvarande systemet på det stora hela fungerar det bra. Samtidigt understryker de att systemet kan bli smidigare.
SBMI positivt inställda till förslagen
Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, är däremot positivt inställda till förslagen och vill att några av dem ska genomföras med omedelbar verkan.
– Tidöavtalet anger att delar av utredningens förslag ska genomföras. Det är något vi är mycket positiva till. Avtalet slår även fast att en ny utredning ska tillsättas – med uppdraget att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen. Från branschens sida tycker vi att det är bra. Vi ser fram emot att fortsätta samtalen om en effektivare miljöprövning i den kommande utredningen, säger Mårten Sohlman vd för Sveriges Bergmaterialindustri i en kommentar.
Länsstyrelsen vill få fler resurser
Inom Länsstyrelsen, som föreslås få en stärkt roll i tillsyn och som samordnande myndighet , är de flesta överlag positivt inställda till förslagen. Samtidigt pekar flera på att det kan leda till betungande arbetsuppgifter och att de därför behöver mer resurser för att klara detta.
Preem anser däremot att Länsstyrelsens stärkta roll riskerar att leda till längre tidsåtgång. Utredningen föreslår att omprövning ska ske efter 40 år, men att tillsynsmyndigheten har rätt att besluta om kortare tid.
I sitt remissvar skriver Preem att de ser positivt på förslaget om omprövning efter 40 år, men att de ser en stor risk med tillsynsmyndighetens möjlighet att förkorta tiden, och menar att ”detta kan komma att överutnyttjas”.
Efterfrågar ännu bättre dialog
Forskningsinstitutet Rise skriver i sitt remissvar att de anser att undersökningen är väl genomförd, men menar att det behövs ännu tydligare kommunikation, dokumentation och tydlighet för att göra prövningsprocessen mer effektiv.
”Det behövs i hela processen, mellan parterna, mellan tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare och mellan branscher och myndigheter” skriver Rise.
Ta del av alla remissvar här.