Debatt: Politikens hållbara plan bör vara att krama byggnader

Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas – och då måste vi se till att de byggnader som finns används och förvaltas resurseffektivt. Finns ingen annan utväg bör byggnaden, likt lego, tas isär och demonteras på ett återanvändningsbart sätt så att alla byggnadsdelar kan används till att bli en ny byggnad. På så sätt kan vi sluta cirkeln för framtidens cirkulära ekonomi.

Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige, motsvarande 14,6 miljoner ton år 2020. Avfallsmängder som ökat explosionsartat från 2014 när byggavfallet motsvarade 8,9 miljoner ton. Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och om vi använder fastighetsbolaget Vasakronans beräkningar om att det går åt ett ton resurser per varje nyproducerad kvadratmeter kontorsbyggnad, så motsvarar dessa 14,6 miljoner ton “avfall” egentligen 14,6 miljoner kvadratmeter kontorsbyggnader. För att sätta det hela i relation så byggs det ungefär 416 000 kvadratmeter kontor varje år.

Bygg- och fastighetsbranschen är också en bransch som står för 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp. Utsläppsmängder som av ett sammanträffande också motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka de nationella utsläppen med enbart i år (2022).

Befintliga byggnader behöver värderas högre

I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag och som föranleds av hur fastigheter idag värderas, avskrivs och hyrs ut.

Vi är medvetna om att det inte går att släcka ner hela byggbranschen för att sänka utsläppen med 21%. Vi vet också att vi skjuter oss själva i foten med de skoningslösa slit- och slängmetoderna som är konventionella idag och missar alla chanser till att främja nya företaganden. Nämligen att hushålla med dessa knappa resurser på delningsmässiga och cirkulära sätt.

Dagens lagstiftning med EUs avfallsdirektiv, miljöbalkens hushållnings- och kretsloppsprincip samt PBL 2 kap. 3§ p3 om god hushållning är uppenbarligen inte tillräckliga.

Att kunna riva en fastighet ska inte vara en rättighet

Vi uppmanar med denna kampanj nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokthari och framförallt modiga politiker att initiera ett nationellt moratorium för rivning av byggnader som faktiskt går att använda och för alla rivningar som inte möjliggör cirkularitet.

Att kunna riva en fastighet, ska inte vara en rättighet som det är i dagsläget enligt Plan- och bygglagen, utan vi kräver en omvänd bevisbörda där varje fastighetsägare måste redovisa att byggnaden inte efterfrågas av hyresgäster eller hur byggnaden ska återbrukas i så stor del av sin helhet som möjligt.

Lagstiftningen och därmed marknaden behöver förändras nu, inte när det är försent och byggnaderna redan rivits. Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas – då kan vi inte riva vårdslöst som vi gör idag.

Denna kampanj undertecknas av:

• Codesign

• Vakansa

• ACAN Sverige – Architects Climate Action Network Sverige

• Renoveringsraseriet

• Cradlenet

• Jag räddade ett ödehus!

• Backing the future

• Upprop Nitrolack

• CCbuild – Centrum för cirkulärt byggande

• Planima

• Återbygget ekonomisk förening

• Loopfront

• Sh bygg, sten och anläggning AB

• AIX Arkitekter

• Klimaktion

• Stiftelsen Byggekologi

• Brukspecialisten

• Laban Kulturmåleri

• Palats

• Kaminsky Arkitektur

• Svenska Byggnadsvårdsföreningen