Debatt: EU-kommissionen offrar biodrivmedlen

Det förslag som läckt ut från kommissionen får drastiska konsekvenser, även för de svenska företagen. Kommissionen vill:

* Begränsa andelen biodrivmedel från åkergrödor till fem procent av det fastlagda målet för förnybar energi på tio procent 2020.

* Från 2020 stoppa alla stöd till biodrivmedel som görs av livsmedels- eller fodergrödor.

* Man införa fyrdubbelräkning för vissa ”avancerade biodrivmedel”, till exempel från alger och hushållsavfall, för att öka deras marknadspris.

Förslagen är ett svar på kritiken om att biodrivmedel konkurrerar med livsmedel och att odlingen orsakar utsläpp från avskogning och odling på tropisk torvmark.

Åtgärderna som föreslås kommer att slå ut en hel industrigren, göra investeringar på 140 miljarder kronor olönsamma och försvåra omställningen av transportsektorn från fossila bränslen. På ett djupare politiskt plan innebär EU-kommissionens u-sväng att det är omöjligt att i framtiden lita på direktiv och styrmedel som beslutas i Bryssel. Villkoren för en hel industri kan förändras med ett nytt papper.

EU-kommissionen vill genom förslaget gynna andra generationens biodrivmedel, det vill säga drivmedel tillverkade av cellulosa, avfall och produkter som inte kommer från åkern, genom att begränsa användningen av första generationens drivmedel.

Drivmedel från vissa råvaror ska värderas fyrdubbelt, andra råvaror ska bara dubbelräknas, och vissa råvaror ska stoppas. Drivmedel som tillverkas av en fodergröda, till exempel biogas från timotej, stoppas. Men om gräset som växt på samma mark främst ger cellulosa, som rörflen, anses drivmedlet vara värt dubbelräkning. Problemet med dubbelräkning av biodrivmedel är att volymen som behövs för att uppnå EU:s klimatmål minskar, och fossilberoendet ökar.

Det finns fortfarande mycket få anläggningar för produktion av andra generationens biodrivmedel. Det har byggts en del pilotanläggningar, och nu kommer några demonstrationsanläggningar. Därefter kan steget tas mot kommersiella fabriker. Investeringarna är mycket stora. Med dagens osäkra policysituation där regelverk ändras redan innan de har hunnit införas är det få företag som är beredda att ta de risker som är förknippade med att bygga andra generationens drivmedelsfabriker.

För att investerarna ska våga ta steget gäller:

* Man måste kunna lita på att EU:s styrmedel är långsiktiga. EU-kommissionens förslag visar att man inte kan göra det. Villkoren kan ändras efter några få år.

* Det måste finnas en stor marknad för biodrivmedel där man kan få avsättning för sina produkter. EU-kommissionens förslag minskar marknaden radikalt, i sämsta fall en halvering 2020.

* Marknaden måste vara så stor att fordonstillverkarna vågar utveckla nya fordon som kan använda rena biodrivmedel, och inte bara låginblandning i fossila drivmedel. EU-kommissionens förslag utgår helt och hållet från låginblandning.

Vi är övertygade om att en stark marknad för första generationens biodrivmedel är ett villkor för att den andra generationen ska kunna utvecklas. Genom att offra första generationen drar EU-kommissionen undan mattan också för den andra generationen.