Inga produkter i varukorgen.
De är bäst på klimatanpassning
Klimatanpassning
Uppsala, Lomma och Stockholm är Sverigebäst på klimatanpassning.
Andra kommuner har knappt börjat arbetet med att analysera de risker som följer med ett varmare klimat.
Det visar en kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring.
Shutterstock
Under de senaste tre åren har IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring följt kommunernas arbete med klimatanpassning, via en årlig enkätundersökning som skickas ut till landets samtliga kommuner.
Kartläggningen visar att vissa kommuner har kommit långt, medan andra knappt har börjat att arbeta med att anpassa sig till nya väderförhållanden. Tre av tio kommuner har inte analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Endast två av tio kommuner uppger att de följer upp och utvärderar sitt klimatanpassningsarbete. 139 av 202 kommuner når inte upp till hälften av poängen i rankningen.
Öka beredskap
– Kommunerna behöver bli bättre på att analysera hur de påverkas av framtida klimatförändringar och de behöver vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Till exempel måste beredskapen öka för perioder av extremt torrt väder och låga grundvattennivåer som vi ser i år, säger Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ungefär hälften av kommunerna uppger att det har fattats politiska beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning. Drygt hälften av kommunerna svarar att någon eller några är huvudansvariga för kommunens klimatanpassningsarbete. Endast 4 av 10 har kartlagt olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och drygt hälften har genomfört klimatanpassningsåtgärder.
Bäst i Sverige
I årets rankning placerar sig Uppsala på första plats med 33 poäng av 33 möjliga. Därefter kommer Lomma och Stockholm på delad andra plats med 32,5 poäng.
Av de små kommunerna har Aneby fått högst poäng, följt av Gnosjö på andra plats.
Stora kommuner har överlag kommit längre än små och medelstora kommuner, och kustkommuner har i högre utsträckning etablerat sitt klimatanpassningsarbete jämfört med inlandskommuner.
– Det är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser. Små kommuner kan behöva stöd i sitt arbete, till exempel genom länsstyrelsernas regionala klimatanpassningssamordnare, säger Philip Thörn.
