Därför investerar 2050 i svensk kolkredit – först ut att testa affärsmodellen

I samband med partnerskapet har 2050 redan nu investerat i svensk kolkredit, och är därmed en av pionjärerna inom området.

– Vi ser ett behov av att utveckla den traditionella klimatkompensationsmarknaden. Idag baseras många krediter på andras minskade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser. Vi vill i stället bidra till neutraliserande krediter som bygger på metoder som faktiskt minskar mängden växthusgaser i atmosfären, vilket den här metoden gör, säger Elisabeth Ilskog, enhetschef på 2050.

Hon berättar att begreppet neutralisation, som innebär permanent kolinlagring av kvarvarande utsläpp, finns med i både ISO:s nya riktlinjer, samt SBTi:s nya definition av Net-zero.

– Denna förflyttning från kompenserande åtgärder till neutraliserande är nödvändig när alla själva måste ta ansvar för utsläppsminskningar i takt med vetenskapen, säger hon.

En annan anledning till att 2050 valde att ansluta sig till projektet, är enligt Elisabeth Ilskog de mervärden som metoden ger.

– Det lagrar in kol, gynnar den biologiska mångfalden, minskar läckage till vattendrag och skapar bättre förutsättningar för det svenska jordbruket. Det är precis den här typen av projekt som vi i näringslivet vill vara med och bidra till, säger hon.

För år 2021 investerar konsultbolaget i kolinlagring för motsvarande omkring 17 ton koldioxidekvivalenter. Det kompenserar för de utsläpp som 2050 inte lyckades komma åt i sin egen värdekedja. Samtidigt understryker Elisabeth Ilskog att klimatkompensation är ett ord hon helst inte använder sig av.

– På 2050 försöker vi undvika det ordet i vår och våra kunders kommunikation då det ofta tolkas på många olika sätt. Det absolut viktigaste är att man gör så mycket som möjligt för att minska sina egna utsläpp, men där det inte räcker är det ett bra alternativ att göra klimatbidrag i andra projekt, säger hon.

Tidigare har 2050 investerat i traditionella klimatkompenseringsprojekt som minskar utsläpp, till exempel i biogasprojekt i Kina. Men i samband med att svensk kolkredit nu lanseras väljer de att flytta över alla sina investeringar till svensk mark.

Vad är fördelen med att investera i Sverige?

– Det är lättare att ha kontroll på vad som sker. Självklart ska man jobba med markinlagring och biokol även i andra länder, men i Sverige kan vi följa aktörerna noggrannare, vilket är bra när det är ett så pass nytt projekt. Det gör att vi enklare kan säkerställa att det mäts på rätt sätt, säger Elisabeth Ilskog.

Att mäta hur mycket kol som lagras permanent anser hon är en av de största utmaningarna med metoden. Därför menar hon att det är viktigt att Svensk kolinlagring till en början använder sig av en konservativ beräkningsmetod.

– Det skiljer mellan olika metoder och geografiskt mellan olika åkrar, vilket gör att det är ganska svårt att mäta exakt hur mycket kol som lagras och hur länge det stannar i marken. Därför är vi väldigt angelägna om att det är en konservativ bedömning av nettoeffekten, alltså att man räknar så lågt som möjligt för att försäkra sig om att man inte säger att man lagrat in mer kol än vad man faktiskt har gjort, säger hon.

I partnerskapet med Svensk kolinlagring har 2050 bidragit med analysexpertis och granskat beräkningsmetoder och reglerande ramverk för att säkerställa linjering med riktlinjer och principer i standarder som Greenhouse gas protocol och Science based targets.

– Det är viktigt för oss och våra kunder att säkerställa att det är konservativt och vetenskapligt förankrat, säger Elisabeth Ilskog.

Vad är den främsta fördelen med den här metoden?

– Det är att få vara med och bidra. Har man inte kolinlagring i sin egen värdekedja kan man inte räkna med det i sitt klimatbokslut. Men man kan ändå i sin kommunikation visa med en siffra hur mycket kolinlagring man bidrar med varje år. Sedan också att kunna bidra med mervärden för biologisk mångfald och svenskt jordbruk, säger hon.