EU:s kommande lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainibility Reporting Directive, CSRD, närmar sig med stormsteg. Direktivet, alltså huvudlagstiftningen, har fått grönt ljus av Europaparlamentet. Samtidigt har EU:s expertgrupp Efrag nyligen presenterat sina slutgiltiga förslag på innehållet. Det vill säga de standarder som kommer spela roll för hur företag ska implementera kraven.
Dags för företag att förbereda sig inför CSRD – här är expertens råd
Hållbarhetsrapportering
Även om några pusselbitar saknas i EU:s kommande lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsredovisning, är det dags för företag att börja förbereda sig. Det anser Sandra Atler på Enact, som ingår i EU:s expertgrupp Efrag. Hon råder bolag att inte bara fokusera på att rapportera sina risker, utan att tänka steget längre och fundera över hur man ska hantera riskerna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Det viktiga är den dubbla väsentlighetsanalysen som kommer styra vad varje bolag måste rapportera. Väsentlighetsanalysen leder bolagen fram till vilka ESG-frågor som är väsentliga och man därmed ska rapportera på, i enlighet med framtagna specifika standarder inom miljö, social hållbarhet och styrningsfrågor, säger Sandra Atler som är seniorkonsult på Enact och sitter med i Efrags:s Technical Expert Group.
Dags för företag att börja förbereda sig
Dubbel väsentlighetsanalys innebär att bolag ska analysera och rapportera hur deras verksamhet påverkar människor och miljön, samt det omvända; hur de sociala hållbarhetsfrågorna och miljön påverkar bolaget.
Även om expertgruppens förslag först ska gå igenom hela EU:s lagstiftningsmaskineri innan de slutligt godkänns, är det nu god tid för företag att börja förbereda sig menar Sandra Atler.
– Det finns ingen tvekan om att idén om dubbel väsentlighet är nyckeln till hållbarhetsrapportering, enligt intressenters förväntningar och god praxis som har utvecklats av globala initiativ, såsom GRI, och marknaden. Även om våra förslag skulle ändras, med att några krav inte kommer med eller justeras lite, så har jag väldigt svårt att se att idén om dubbel väsentlighet skulle tas bort. Då skulle det inte riktigt finnas någon mening med lagstiftningen, säger hon.
Hur tror du de nya kraven kommer skilja sig från dagens krav?
– Själva processen, med att tänka utifrån de två väsentlighetsperspektiven, gör redan många bolag idag. Men det regelverk som finns nu är inte supertydligt. Den största skillnaden är att alla företag kommer behöva rapportera på samma sätt, att det blir en jämförbarhet med samma mätetal och inte bara vilka policys som bolagen själva tycker är viktiga. Vi får nu också ett tydligare fokus på dubbel väsentlighet som grund för hela rapporteringsprocessen, ett krav på oberoende granskning och större fokus på mänskliga rättigheter och social hållbarhet, säger hon.
Fakta
Företag som omfattas av CSRD
Stora företag, oavsett om de är börsnoterade eller inte:
- Mer än 250 anställda.
- Mer än 40 miljoner Euro i nettoomsättning.
- Mer än 20 miljoner Euro i balansomslutning.
Små och medelstora börsnoterade företag:
- Mellan 50 och 250 anställda.
- Mellan 8 och 40 miljoner Euro i nettoomsättning.
- Mellan 4 och 20 miljoner Euro i balansomslutning.
Källa: Europaparlamentet.
”Handlar om att expandera de processer man redan har”
För att förbereda sig inför de kommande kraven föreslår Sandra Atler att bolag börjar med att titta på de processer som man redan har.
– I praktiken handlar det om att expandera de processer man redan har och titta bredare, på fler miljöfrågor, mänskliga rättigheter och styrning såsom korruption. När det kommer till social hållbarhet och mänskliga rättigheter beaktar många bolag sin påverkan på anställda och arbetsmiljö. Men sedan funderar man inte på att de som städar företagets lokaler kanske har dåliga arbetsvillkor och låga löner, säger hon och fortsätter:
– Bolag som vill ha ett försprång bör förbereda sig redan nu. Man måste bekanta sig med konceptet om dubbel väsentlighet, och se över de ämnesspecifika standarderna ESG (miljö, social och styrning) samt vilken relevans de har för bolaget och värdekedjorna. Man får god vägledning i det som vi nu tagit fram, säger hon.
Gå inte i ”quick-fix-fällan”
En utmaning hon ser framför sig är att rapporteringskraven enligt CSRD kommer före lagstiftningen om due diligence, som handlar om processen för riskhantering av hållbarhetsfrågor. Då många företag idag saknar processer för due diligence menar hon att det kan öppna upp för företag att välja en tillsynes ” enkel väg”.
– Inom EU kan jag tycka att man börjat lite i fel ände. Man arbetar nu även fram ett due diligence-direktiv, men det har inte kommit lika långt. Det är lite omvänt att man börjar med rapportering av risker, och sedan kommer med krav på hur man ska hantera dem, säger hon.
Sandra Atler uppmanar företag att göra arbetet gediget, sätta upp system och kompetens för att hantera hållbarhetsriskerna, och inte enkom beakta hållbarhetsfrågan för rapporteringens skull.
– En av de stora utmaningarna är att företag inte ser rapporteringskraven som en drivkraft för att också internalisera frågorna och hantera dem på ett korrekt sätt. Det kanske kan framstå enkelt att fokusera främst på rapporteringen, men den bör ju såklart bottna i en gedigen due diligence process, med robusta rutiner och kompetens för hantering av hållbarhetsriskerna, säger hon.
”Enda vägen fram för att vi ska få en grön och hållbar marknad”
Med tiden tror hon dock att CSRD, tillsammans med annan EU-lagstiftning som är på gång inom hållbarhetsområdet, kommer driva på mot mer hållbara företag.
– Taxonomin, due diligence och CSRD är olika byggstenar i EU:s gröna giv. Man kan se det som en familj som fyller olika funktioner. Så småningom kommer de olika delarna att driva bolag att hantera sina risker, göra det enklare för investerare att ställa krav på och jämföra bolag samt underlätta för olika intressenter att driva på för en mer hållbar utveckling. Jag tror att lagstiftning på det här området är den enda vägen fram för att vi ska få en grön och hållbar marknad som på allvar tar ansvar för den omfattande förstörelse av miljö och kränkningar av mänskliga rättigheter som vi ser i globala värdekedjor, säger hon.
I juni eller juli nästa år väntas EU-kommissionen presentera sitt slutgiltiga lagförslag. De företag som omfattas av dagens obligatoriska hållbarhetsredovisning ska börja rapportera enligt CSRD i sin hållbarhetsredovisning år 2025, alltså resultatet för 2024.