Dagens M&U 9 april 2025

Företag kan minska miljö- och hälsorisker genom att säkra hållbara leverantörskedjor för så kallade riskgrödor. Miriam Thunborg, projektledare på svenska plattformen för riskgrödor inom Ethical Trading Initiative Sverige, lyfter i Miljö & Utveckling fem konkreta steg för att komma i gång med arbetet.

Första steget är att kartlägga vilka grödor företaget faktiskt köper in och hur leveranskedjan ser ut, med fokus på ursprung och produkternas innehåll. Därefter bör riskerna identifieras, såsom barnarbete eller avskogning, med hjälp av verktyg och rapporter som Trase och Business & Human Rights Resource Centre.

Tredje steget är att sätta en tydlig policy som vägleder inköp och kommunikation, baserad på internationella ramverk som FN:s vägledande principer och ILO:s konventioner. Nästa steg är att ställa konkreta hållbarhetskrav på leverantörer och prioritera certifierade produkter, exempelvis genom Fairtrade eller RSPO. Slutligen rekommenderar Miriam Thunborg att företag samverkar med andra genom branschnätverk och initiativ som ETI Sverige eller Svenska plattformen för riskgrödor, för att lära av varandra och driva utvecklingen framåt.

Läs intervjun med Miriam Thunborg

Historisk resolution om plastföroreningar och havsskydd

FN:s råd för mänskliga rättigheter avslutade sitt 58:e ordinarie möte, där de diskuterade globala frågor om mänskliga rättigheter och hållbarhet. Bland ämnena fanns klimatförändringarnas effekter på samhällen, skydd av civilsamhället och kampen mot diskriminering. En återkommande punkt var betydelsen av internationellt samarbete för att stärka rättigheter och skapa långsiktiga lösningar.

Som en del av beslutspaketen antogs en historisk resolution som kopplar samman plastförorening, havsskydd och rätten till en hälsosam miljö. Bedömare menar att detta är första gången som FN tydligt erkänner sambandet mellan plastnedskräpning i haven och människors rätt till en ren och trygg livsmiljö. Resolutionen understryker behovet av att minska plastutsläpp, förbättra återvinning och fortsätta internationella samarbeten för att skydda både människa och miljö.

Läs sammanfattningen av mötet

Miljörörelsen: ENVI försvagar förslag om vattenresiliens

EU-parlamentets miljöutskott röstade den 8 april om ett utkast till ståndpunkt inför EU:s kommande strategi för vattenresiliens. Den Europesika Miljöbyrån EEB, konstaterar att utskottet antog flera ändringsförslag från konservativa och högerextrema ledamöter, som man menar kraftigt försvagar EU:s fokus på naturbaserade lösningar och ekosystemrestaurering. Enligt det nya förslaget prioriteras nu istället tekniska lösningar och så kallad grå infrastruktur som dammar, diken och vattenreservoarer.

Det ursprungliga förslaget, framlagt av Thomas Bajada, som sitter i partigruppen S&D, föreslog naturbaserade lösningar som grund för strategin samt strikt tillämpning av EU:s vattenlagar, särskilt ramdirektivet för vatten. Efter omröstningen har dessa ambitioner nu mjukats upp rejält, och naturbaserade lösningar har likställts med tekniska alternativ. Samtidigt har kraven på strikt efterlevnad av vattenlagstiftningen ersatts av vaga formuleringar om implementering och uppföljning, utan hänvisning till tidsfristen 2027.

Utkastet innehåller inte heller några längre bindande mål för vattenuttag inom jordbruk och industri. En ljuspunkt i omröstningen är enligt EEB ett ökat politiskt stöd för att stärka havsmiljön, där ledamöterna betonar behovet av ett “från källa till hav”-angreppssätt. Den slutliga texten ska röstas om i plenum i maj och väntas påverka EU-kommissionens strategi för vattenresiliens som lanseras den 4 juni.

Romina Pourmokhtari ger besked om elbilspremien

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har nu bedsvarat den skriftliga frågan från Rickard Nordin (C) om när regeringens utlovade elbilspremie ska presenteras. Enligt Romina Pourmokhtari planeras premien att införas 2026 och vara riktad till grupper med behov av stöd, till exempel personer bosatta i glesbygd.

Premien är en del av EU:s sociala klimatfond och förutsätter enligt Romina Pourmokhtari godkännande från EU-kommissionen. Premien föreslås omfatta 800 miljoner kronor årligen, varav 75 procent ska finansieras genom klimatfonden. Regeringen har även avsatt 10 miljoner kronor i budgeten för 2025 för att förbereda genomförandet.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur premien ska utformas samt att ta fram underlag för en social klimatplan. Detta ska lämnas till EU senast den 30 juni 2025.

Kommuninvest: 490 000 ton koldioxidutsläpp från gröna projekt

I en ny rapport konstaterar Kommuninvest att deras Gröna lån har finansierat 683 kommunala investeringsprojekt under 2024, vilket årligen beräknas bidra till en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 490 000 ton. Det är en ökning med 77 projekt jämfört med föregående år. De största utsläppsminskningarna kommer från satsningar inom förnybar energi, energieffektivisering och hållbara transporter.

Andelen Gröna lån i Kommuninvests totala utlåning ökade till 16,3 procent under 2024, medan gröna obligationer stod för 13 procent av upplåningen. Totalt hade 123,1 miljarder kronor beviljats i Gröna lån, varav 88,6 miljarder kronor utbetalats.

I rapporten konstateras att klimatnyttan från projekten minskar jämfört med 2023, då den låg på 523 000 ton. Detta beror dock enligt Kommuninvest huvudsakligen på en ny metod för att fördela utbetald lånevolym. Denna ändring har påverkat hur klimatnyttan allokeras mellan projekten.

Läs ” Green Bonds Impact Report 2024”

Tillväxtdebatt och overshoot day

I morgon, den 10 april, är det Sveriges overshoot day. Samtidigt rasar en intensiv debatt om hållbarhet och tillväxt på Aftonbladets debattsidor. En grupp forskare, där flera är professorer, hävdar att svensk konsumtion måste minska kraftigt för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. De pekar på forskning som visar att tekniska lösningar inte räcker utan att även våra vanor måste ändras.

Forskarna framhåller att verklig hållbar omställning kräver kombinationen ”effektivisera, växla och minska”. De efterlyser politiska styrmedel som underlättar återbruk, reparation och lägre konsumtion, samtidigt som de vill se hårdare regler för utsläppsintensiv produktion.

I en replik från Timbro riktas hård kritik mot forskarnas slutsatser. Projektledaren Johanna Trapp menar att tillväxt och innovation är avgörande för att sänka utsläppen utan att minska välfärden. Hon lyfter fram att Sveriges utsläpp sjunkit trots ökad BNP sedan 1990 och varnar för åtgärder som inskränker människors konsumtion. Forskarnas fokus på ”att minska” beskrivs som fel väg och riskerar, enligt Timbro, att skapa folkligt motstånd mot klimatpolitiken.

Läs debattartikeln i Aftonbladet

Läs repliken i Aftonbladet