Dagens M&U 8 november 2024

På måndag inleds FN:s klimattoppmöte Cop29 i Baku, Azerbaijan. Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute och ordförande för Klimatpolitiska rådet, anser att mötet är avgörande för att sätta nya globala klimatmål för det kommande årtiondet. För Dagens M&U lyfter hon fem viktiga områden som väntas dominera diskussionerna: finansiering, artikel 6 i Parisavtalet, klimatanpassning, nationella klimatplaner och geopolitik.

Åsa Persson konstaterar att finansiering är i fokus, med förhandlingar om hur rika länder ska bidra till klimatåtgärder i utvecklingsländer. Artikel 6 måste också slutföras för att bevara marknadens trovärdighet. Åsa Persson hoppas på tydligare mål för klimatanpassning än de som sattes vid Cop28. Nationella klimatplaner ska uppdateras inför Cop30 och sträcka sig till 2035, vilket innebär högre ambitioner. USA:s politiska förändringar kan också påverka mötet, eftersom landet väntas bidra mycket till klimatfinansiering.

Läs ”Åsa Persson inför Cop29: ”Nu läggs ribban”

Södertälje bekämpar illegal avfallsdumpning med ”sopspion”

I ett längre reportage i Miljö & Utveckling berättar Nicklas, samordnare för illegalt avfall i Södertälje, hur han dagligen kämpar mot de över 20 000 illegala dumpningar som sker årligen i kommunen. Dumpningarna är ofta organiserade och kopplade till byggföretag och transportfirmor, och är ett lukrativt brott på grund av de låga straffen och höga vinsterna.

För att tackla problemet planerar kommunen att använda AI-kameror för att upptäcka olaglig aktivitet. Nicklas föreslår också att regeringen inför ett licenssystem för företag som hanterar avfall för att öka kontrollen. Trots utmaningarna är hans mål att Södertälje ska bli en förebild i arbetet mot illegal dumpning.

Läs ”Sopspionen i Södertälje”

Nytt verktyg säkrar rättvis omställning i Norden

Efter fyra års forskning har Nordregio, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, utvecklat verktyget Nordic Toolbox for a Just Green Transition. Målet är att hjälpa beslutsfattare att genomföra hållbara klimatåtgärder som minimerar sociala klyftor och förhindrar konflikter. Nora Sánchez Gassen, senior forskare på Nordregio, förklarar för Dagens M&U att verktyget ska hjälpa beslutsfattare på nationell, kommunal och regional nivå att förstå och hantera de sociala effekterna av omställningen.

Forskarna har identifierat sex nyckelområden: att kommunicera omställningen tydligt, inkludera medborgarna, analysera sociala konsekvenser, anpassa insatser efter lokala förutsättningar, öka kunskap och utbildning samt främja hållbar konsumtion. Förutsättningarna skiljer sig mellan mindre kommuner och storstäder, vilket påverkar både behov och möjligheter.

Verktyget innehåller en checklista, goda exempel från Europa och vägledning för att säkerställa en rättvis omställning. Genom att involvera lokalbefolkningen hoppas forskarna på större acceptans och att omställningen genomförs på ett socialt hållbart sätt.

Läs ”Nordic Toolbox for a Just Green Transition”

Minskat intresse för gröna fonder – SFDR kritiseras som ineffektivt

EU:s initiativ för hållbara investeringar, Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR, möter hård kritik från Danske Bank för att inte lyckas styra kapital mot gröna fonder. I stället har intresset för de så kallade mörkgröna artikel 9-fonderna minskat det senaste året, vilket enligt Danske Bank undergräver initiativets mål.

En sak som Danske Bank är kritiska mot är att SFDR inte gjort det enklare för konsumenter att jämföra hållbarhetsinriktningen hos fonder. De detaljerade och komplicerade hållbarhetskraven har skapat begreppsförvirring kring de olika fondkategorierna, vilket i sin tur försvårar hållbara investeringsval. Implementeringen har också enligt Danske Bank varit kostsam för fondbolagen, vilket har lett till högre kostnader för fondsparare och minskad konkurrenskraft.

EU-kommissionen och tillsynsmyndigheter som ESMA har planer på att reformera SFDR för att minska komplexiteten och stärka den europeiska finanssektorn. Ett reviderat regelverk väntas dock först omkring 2026–2027.

Ny studie: Plastförorening förvärrar alla planetära gränser

En ny studie visar att plastförorening påverkar alla planetära gränser, inklusive klimatförändringar, havsförsurning och biologisk mångfald. Forskarteamet, lett av Patricia Villarrubia-Gómez vid Stockholm Resilience Centre, uppmanar beslutsfattare att sluta se plast som ett enbart avfallsproblem och i stället fokusera på hela plastens livscykel.

Med en årlig plastproduktion på över 500 miljoner ton och endast 9 procent återvinning sprids plasten till jordens mest avlägsna platser och in i människokroppen. Studien belyser plastens komplexa sammansättning av tusentals kemikalier, som kan vara toxiska och skada ekosystem.

För att hantera plastens miljöpåverkan föreslår forskarna nya kontrollvariabler inom det planetära gränssystemet som fokuserar på plastens hela livscykel. Inför FN:s plastförhandlingar, som startar den 13 november i Kenya, betonar forskarna att en systemisk syn på plastföroreningar är avgörande för att kunna minska dess negativa miljöeffekter.

Läs ”Plastföroreningar förvärrar effekterna av alla planetära gränser”

FN: Stort behov av ökad finansiering för klimatanpassnig

Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, måste klimatanpassningen kraftigt förstärkas för att hantera de växande klimatpåverkan, särskilt i de mest sårbara länderna. I rapporten Adaptation Gap Report 2024, som släpps inför klimattoppmötet Cop29, konstateras att de internationella anpassningsflödena till utvecklingsländer ökade från 22 miljarder dollar 2021 till 28 miljarder dollar 2022, men att gapet mellan finansieringsbehov och tillgängliga medel fortfarande är stort.

Det beräknade behovet av finansiering ligger enligt rapporten mellan 187 och 359 miljarder dollar per år. För att minska detta gap krävs en fördubbling av anpassningsfinansieringen till minst 40 miljarder dollar årligen till 2025, enligt FN:s generalsekreterare António Guterres.

Läs ”Adaptation Gap Report 2024”