Dagens M&U 7 november 2024

Inför Cop29 i Baku har klimatminister Romina Pourmokhtari (L) tydliggjort att Sverige och EU kommer att fokusera på tre huvudområden: klimatfinansiering, nationella klimatplaner och utsläppshandelsregler. Sverige och EU vill sätta ett nytt globalt klimatfinansieringsmål som både är ”ambitiöst och realistiskt” och har avvisat förslaget om 1 400 miljarder dollar per år som orealistiskt.

Romina Pourmokhtari betonar att även Kina och Gulfstaterna bör bidra mer till finansieringen. Ett annat mål är att nationella klimatplaner ska anpassas efter Global Stocktake-rapporten från Cop28. Sverige och EU hoppas också kunna enas om regler för utsläppshandel enligt Parisavtalets artikel 6. I veckan sa också Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frummerie, att globala frågor som valet i USA och samarbetet med stora utsläppsländer kommer att påverka förhandlingarna.

Läs ”Romina Pourmokhtari: Här är frågorna som kommer att prägla Cop29

Riksrevisionen sätter fokus på klimat i ny granskningsplan

Riksrevisionen har presenterat sin nya granskningsplan, där krig, klimatförändringar och hållbar samhällsutveckling är centrala fokusområden. Planen styr myndighetens arbete de kommande åren och anpassas efter omvärldsförändringar, såsom Rysslands krig mot Ukraina och klimatkrisens påverkan på statlig verksamhet.

Bland annat kommer Riksrevisionen att granska förändringar i biståndspolitiken, utbyggnaden av bredband och utvecklingen av civilt försvar. Andra viktiga områden är klimatomställning inom jordbruket, internationella klimatinsatser och åtgärder för att främja cykeltrafik.

Läs ”Granskningsplanen 2024/25”

Naturskyddsföreningen anmäler regeringen

Naturskyddsföreningen och Miljöjuristerna, en förening av unga jurister och juriststudenter, har anmält Sveriges nationella energi- och klimatplan till EU-kommissionen. De menar att planen inte uppfyller EU:s klimatmål, vilket strider mot EU-lagstiftningen. Enligt organisationerna leder regeringens nuvarande politik i stället till ökade utsläpp i Sverige.

Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, kallar regeringens klimatåtgärder för ”ansvarslösa”. Ida Edling från Miljöjuristerna påpekar att Sverige, som ett rikt land, har en skyldighet att vidta ambitiösa åtgärder men misslyckas med att nå EU:s minimimål. Organisationerna kritiserar också bristen på allmänhetens delaktighet i planens utformning.

Om EU-kommissionen bedömer att Sveriges plan bryter mot EU-lagstiftningen kan en rättsprocess inledas i EU-domstolen, vilket kan leda till att Sverige åläggs att vidta åtgärder eller riskerar höga böter.

Krav på klimatberäkningar i tidiga skeden av infrastrukturprojekt

Susanna Ohlin och Martin Persson-Lindh från konsultföretaget Cowi föreslår i en debattartikel att en branschstandard för klimatberäkningar införs i tidiga skeden av infrastrukturprojekt. Detta skulle göra det möjligt att prioritera klimataspekter från början, som att undvika skogsavverkning och minimera ingrepp i våtmarker. En sådan standard skulle också ge myndigheter som Trafikverket möjlighet att ställa tydligare krav, vilket kan leda till konkreta klimatåtgärder redan under planeringen, exempelvis vid järnvägsprojekt.

I dag ställs klimatkrav först när projektering påbörjas, men det saknas riktlinjer för att beräkna och minska klimatavtrycket tidigt. Genom att analysera alternativa sträckningar och deras klimatpåverkan kan den mest klimatsmarta lösningen väljas redan från början, vilket både effektiviserar projekten och minskar deras klimatpåverkan.

Susanna Ohlin och Martin Persson-Lindh föreslår att Trafikverket utvecklar gemensamma riktlinjer för att göra klimatberäkningar obligatoriska i alla större infrastrukturprojekt. Målet är att uppnå nollutsläpp inom svensk infrastruktur till 2040, vilket kräver insatser från alla aktörer i branschen, från beställare till entreprenörer.

Läs: ” Klimatberäkningarna vid stora infrastrukturprojekt måste komma tidigare”

Kommande kompetensbrist hotar hållbarhetsarbetet till 2050

En ny rapport från Linkedin visar att efterfrågan på hållbarhetsfärdigheter växer dubbelt så snabbt som tillgången på arbetskraft, vilket kan hindra uppfyllandet av klimatmålen. Enligt Green Skills Report 2024 ökade efterfrågan på hållbarhetstalanger med 11,6 procent mellan 2023 och 2024, medan tillgången på arbetskraft bara ökade med 5,6 procent.

Sektorer som energi, byggindustri och tillverkning ser den största efterfrågan. Inom energiområdet utgör 23,1 procent av jobben hållbarhetsexpertis, medan byggindustrin, som står för 37 procent av globala utsläpp, söker fler med hållbarhetsfärdigheter. Den tekniska sektorn har också sett en ökning av hållbarhetsjobb med 60 procent.

Rapporten belyser att kvinnor och unga är underrepresenterade inom hållbarhetsfärdigheter. Endast en av tio kvinnor och en av tio i Gen Z har de nödvändiga kompetenserna. Linkedin uppmanar nu regeringar att investera i kompetensutveckling för den gröna omställningen och att ta upp frågan vid Cop29 i Baku, Azerbajdzjan.

Läs ”Green Skills Report 2024”

Copernicus: 2024 ser ut att bli första året över 1,5 grader

År 2024 ser ut att bli det varmaste året som registrerats, med en global temperatur 1,62 grader över det förindustriella genomsnittet 1850-1900. Enligt Copernicus Climate Change Service (C3S) har temperaturen under årets första tio månader varit 0,71 grader högre än det genomsnittliga värdet för perioden 1991-2020, vilket är det högsta för denna period.

2024 blir därmed det första året med en global temperatur mer än 1,5 grader högre än pre-industriella nivåer, och den höga temperaturen har fortsatt i 15 av de senaste 16 månaderna.

Oktober 2024 var exceptionellt varm, med en global genomsnittstemperatur på 15,25 grader, 0,80 grader över det normala. I Europa var oktober den femte varmaste månaden som uppmäts. De mest extrema temperaturerna observerades i norra Kanada, USA:s västra delar, Japan och Australien.