Dagens M&U 7 maj 2025

Koldioxiden ska fångas in vid Stockholm Exergis kommande BECCS-anläggning vid Värtaverket i Stockholm, som planeras att tas i drift 2028. Den biogena koldioxiden ska därefter transporteras till Norge och lagras permanent under Nordsjön.

Anläggningen beräknas kunna fånga upp till 800 000 ton koldioxid per år – mer än de totala utsläppen från vägtrafiken i Stockholm under samma period. Enligt Stockholm Exergi visar det nya åtagandet Microsofts förtroende för bolagets teknik och dess förmåga att leverera permanenta negativa utsläpp.

Läs ”Microsoft utökar världens största avtal för koldioxidavskiljning”

FN kritiserar Sverige för brister i arbetet med mänskliga rättigheter

Sverige får omfattande kritik i en ny granskning från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Totalt lämnades 320 rekommendationer från 101 medlemsländer, där flera uttryckte oro över rasism, hatbrott och otillräckligt skydd för urfolket samer och andra nationella minoriteter.

Granskningen gjordes inom ramen för FN:s Universal Periodic Review, UPR, där samtliga medlemsstater regelbundet granskar varandras arbete med mänskliga rättigheter. Bland de områden där Sverige kritiserades mest fanns diskriminering, våld i nära relationer, barns och migranters rättigheter samt arbetet mot människohandel.

Vissa framsteg noterades också, såsom inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter och en ny nationell handlingsplan mot rasism. Sverige har nu fram till hösten på sig att ta ställning till vilka rekommendationer man vill följa.

Läs UPR-rapporten i sin helhet

FAR efterlyser tydlighet och förenkling i översynen av ESRS
Branschorganisationen FAR föreslår förenklingar av EU:s hållbarhetsstandard ESRS och efterlyser en tydligare tillämpning av den dubbla väsentlighetsanalysen. I sitt remissvar till EFRAG, som arbetar på uppdrag av EU-kommissionen, varnar FAR för att förenklingarna inte får urvattna ramverket.

Enligt hållbarhetsspecialisten Sara Lissdaniels krävs relevant och jämförbar information för att investerare ska kunna fatta välgrundade beslut. FAR föreslår att kraven på narrativ information minskas, att centrala begrepp förtydligas och att strukturen i standarderna ses över. Man vill även se särskild vägledning för sektorer utanför tillverkningsindustrin.

EFRAG ska lämna sitt tekniska förslag till kommissionen senast den 31 oktober 2025.

Läs FAR:s remissvar

EU lättar på utsläppsregler för biltillverkare

Europaparlamentet har bestämt att snabba på en ändring av reglerna för hur mycket koldioxid nya bilar får släppa ut. Ändringen syftar till att göra det enklare för biltillverkare att nå målen under åren 2025, 2026 och 2027. I stället för att varje år bedömas för sig, får tillverkarna räkna ut ett genomsnitt för de tre åren tillsammans.

Det betyder att om utsläppen är för höga ett år, kan man kompensera genom att ligga under gränsen ett annat år. Målet är fortfarande att minska utsläppen med 15 procent jämfört med 2021 års nivåer, men reglerna blir lite mer flexibla på kort sikt.

De nuvarande reglerna gäller i femårsperioder, och förändringen gäller alltså bara de tre första åren i nästa period. Europaparlamentet godkände beslutet genom en omröstning med handuppräckning, efter en kort debatt mellan partigrupperna.

Nu startar arbetet med EU:s restaureringslag – 5 myndighetschefer om vägen framåt

Naturvårdsverket har tillsammans med fyra andra myndigheter påbörjat arbetet med att ta fram Sveriges första nationella restaureringsplan, i enlighet med EU:s nya naturrestaureringslag. Lagen kräver att minst 20 procent av EU:s land- och vattenområden restaureras till 2030, med fokus på ekosystem som våtmarker, skogar, jordbruksmarker och marina miljöer.

Den svenska regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att leda arbetet, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket. Arbetet ska ske i dialog med olika aktörer under våren 2025, och slutlig redovisning ska ske den 27 februari 2026.

Generaldirektörerna för de fem myndigheterna berättar nu om förväntningar samt möjligheter och utmaningar inför kommande arbete. Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Naturvårdsverket, framhåller bland annat att samverkan är en nyckel – både inom EU och på hemmaplan.

Läs om myndighetschefernas syn på restaureringslagen

AI-plattform ska förbättra klimat- och väderprognoser

Det EU-finansierade projektet WeatherGenerator ska ta fram en AI-baserad plattform för att analysera stora mängder väder- och klimatdata. Syftet är att skapa ett generiskt ramverk som kan användas i flera samhällssektorer, bland annat förnybar energi, vattenförvaltning och livsmedelssäkerhet.

Projektet samlar forskare inom meteorologi, AI och superdatorer, och bygger vidare på tidigare europeiska initiativ. SMHI deltar med expertis inom satellit- och radardata. Genom så kallad representationsinlärning ska systemet kunna fylla i saknade data och förutse förändringar över tid.

WeatherGenerator blir en öppen plattform och första prototypen väntas till hösten 2025. Målet är att skapa ett flexibelt verktyg som kan stödja beslut vid till exempel extremväder.