Dagens M&U 7 april 2025

Teknikkonsultbolaget WSP lanserar en ny klimatstrategi där varje medarbetare får individuella klimatmål. Målet är att minska klimatpåverkan i kundprojekt och samtidigt förankra hållbarhetsarbetet i hela organisationen. Enligt hållbarhetschefen Anna Winde fokuserar strategin både på att minska utsläppen från den egna verksamheten och att öka klimatnyttan i uppdragen.

Eftersom det är svårt att mäta klimatpåverkan på individnivå har WSP valt aktivitetsbaserade mål. Det innebär att varje medarbetare årligen sätter upp minst två konkreta klimataktiviteter kopplade till sina uppdrag. Dessa kan exempelvis handla om klimatsmarta materialval eller energieffektiv design. Aktiviteterna ska både vara affärsrelevanta och bidra till minskad klimatpåverkan.

Uppföljningen sker i samband med de årliga medarbetarsamtalen, vilket ger WSP en översikt över hur väl målen genomförts. För att vägleda medarbetarna har bolaget infört en metod i tre steg: undvik, byt ut, optimera – med fokus på att först undvika utsläpp, sedan ersätta material och slutligen optimera lösningar. Anna Winde hoppas att arbetssättet ska inspirera även andra företag.

Läs Anna Windes bästa tips

Ny plattform ska standardisera mätning av ”scope 4”

En ny global plattform, Avoided Emissions Platform, AEP, har lanserats för att skapa en gemensam metod för att bedöma klimatlösningars bidrag till att minska växthusgasutsläpp, ibland kallat scope 4. Plattformen är ett interaktivt verktyg som modellerar undvikna utsläpp för 65 olika klimatlösningar och bygger på en öppen, transparent och vetenskapligt förankrad metodik.

Syftet med AEP är att förbättra möjligheterna att jämföra och utvärdera klimatlösningars faktiska klimatpåverkan, vilket är avgörande för att styra investeringar mot de mest effektiva åtgärderna i omställningen till en hållbar ekonomi. Metoden gör det möjligt att beräkna så kallade ”scope 4”-utsläpp, det vill säga de utsläpp som undviks genom att en lösning ersätter en mer utsläppsintensiv verksamhet.

Plattformen riktar sig till flera typer av aktörer, inklusive finansinstitutioner som vill anpassa sina portföljer till nettonollmål, företag som behöver visa sina klimatbidrag, beslutsfattare som utformar klimatpolitik samt forskare och konsulter.

I dag finns flera förslag på vad som skulle kunna vara ett fjärde scope i företagens klimatberäkningar. GHG-protokollet, som ansvarar för scope 1-3, har dock hittills varit negativt inställda till ett eventuellt scope 4.

Utsläpp från svenska anläggningar minskade med 2 procent 2024

Utsläppen från svenska anläggningar i EU:s utsläppshandel minskade med 2 procent 2024 jämfört med 2023, enligt Naturvårdsverket. Totalt släppte de ut cirka 17 miljoner ton växthusgaser. Järn- och stålindustrin stod för den största minskningen, bland annat på grund av ett underhållsstopp hos SSAB. Flygets utsläpp, som räknas separat, ökade däremot med 14 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2012.

El- och fjärrvärmesektorn ökade också sina utsläpp, delvis på grund av dyrare biobränslen och ökad användning av fossila bränslen. Sverige tjänade 236 miljoner euro på auktioner av utsläppsrätter. Från 2024 omfattas även sjöfarten, vars utsläpp uppgick till 1,3 miljoner ton.

Ta del av statistiken

Sverige når Overshoot Day den 10 april

Torsdag den 10 april infaller Sveriges Overshoot Day 2025, enligt Global Footprint Network. Det innebär att landet har förbrukat sin andel av jordens resurser för året redan efter drygt tre månader. Om hela världen konsumerade som Sverige skulle det krävas fyra jordklot för att möta resursbehovet.

Overshoot Day markerar det datum då mänsklighetens resursförbrukning överskrider jordens kapacitet att återskapa dessa resurser på ett år. Sverige är ett av de länder med högst ekologiskt fotavtryck globalt.

Läs ”Country Overshoot Days 2025”

Kemikaliesäkerheten hotad i Norden – brist på experter

En ny nordisk studie visar att det råder allvarlig brist på experter inom kemikalier och riskbedömning. Många erfarna specialister är på väg att gå i pension, samtidigt som för få utbildas. Detta fördröjer riskbedömningar, vilket enligt rapportförfattarna hotar människors hälsa, miljön och den gröna omställningen.

Undersökningen visar svårigheter att hitta personal inom hela riskanalyskedjan, från toxikologi till miljövetenskap. Forskarna föreslår ett gemensamt nordiskt institut för att säkra kompetensförsörjningen.

Läs ”Chemical Risk Analysis Competence in the Nordics is at stake”

Brittisk konkurrensmyndighet får ökade befogenheter mot greenwashing

Från och med i dag har Storbritanniens konkurrensmyndighet, CMA, utökade befogenheter genom den nya Digital Markets, Competition and Consumers Act, DMCC. Lagen ger CMA möjlighet att utdöma direkta och kraftiga böter mot företag som bryter mot konsumentlagstiftningen, inklusive vilseledande miljöpåståenden, så kallad greenwashing.

CMA:s nya befogenheter kräver inte någon rättslig process, utan innebär att myndigheten kan dela ut direkta påföljder, vilket förväntas leda till kraftfulla åtgärder mot aktörer inom bland annat mode, livsmedel och energibranschen.

IEMA, en brittisk organisation för miljö- och hållbarhetsproffs, anser att företag bör se de nya reglerna som ett tillfälle att stärka styrningen kring hållbarhetskommunikation snarare än som ett hinder.