Analys: 6 slutsatser om Trumps valseger
Dagens M&U 6 november 2024
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Donald Trumps sannolika presidentseger innebär ett allvarligt bakslag för klimatmålen. Det skriver Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, i en analys för Dagens M&U. Bland annat bedöms tvågradersmålet vara i fara, medan målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader anses orealistiskt. Samtidigt presenterar Mattias Goldmann sex slutsatser som ger ett visst hopp för klimatets framtid.
Han skriver bland annat att EU kan stärka sin position, särskilt nu när handelskonflikterna mellan USA och Kina intensifieras. Han påpekar också att varken Trump eller Harris lyfte klimatet som en huvudfråga i valet. Trumps fokus på ekonomi och migration kan göra att klimatpolitiken hamnar i skymundan, vilket i sin tur kan minska risken för stora bakslag.
”Trumps ”drill baby drill” är goda nyheter för olje- och gasindustrin och förfärligt för klimatet. Men under Biden gavs rekordmånga nya tillstånd för ny utvinning och projektering så skillnaden kan bli mindre än vad vi fruktat”, skriver Mattias Goldmann.
Kommentar: Jessika Roswall – först att nekas omedelbart godkännande
Sveriges kandidat till EU-kommissionär för miljö, vatten och cirkulär ekonomi, Jessika Roswall, fick stark kritik efter sin utfrågning i EU-parlamentets, Envi, och blev den första kandidaten att inte omedelbart godkännas. Jessika Roswall besvarade flera frågor undvikande och gav, enligt ledamöter, vaga och oprecisa svar om klimatåtgärder, vilket ledde till tvivel om hennes lämplighet för posten.
Trots att Jessika Roswall betonade sitt stöd för den gröna given och EU:s klimatlagar inom Fit for 55-programmet, imponerade hon inte på kritiska ledamöter, särskilt från de gröna och vänsterorienterade grupperna. Hon lovade även att fullt implementera naturrestaureringsdirektivet och avskogningsdirektivet, en oväntad vändning då hon som minister tidigare motsatt sig dessa initiativ.
Efter ett sammanträde beslutade utskottet att inte godkänna Jessika Roswalls kandidatur omedelbart, och ett nytt möte är planerat för vidare diskussion. Analytiker menar att hon sannolikt ändå kommer godkännas i slutändan, men processen har väckt frågor kring EU:s engagemang för hållbarhetsmålen under kommande period.
Läs: ”Kommentar: Magplask för Jessika Roswall – först att inte få grönt ljus direkt”
Finansinspektionen föreslår stödmyndighet för CSRD
Finansinspektionen, FI, föreslår att regeringen inrättar en särskild myndighet för att hjälpa svenska företag att hantera de nya hållbarhetskraven enligt EU:s taxonomiförordning och Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Enligt en ny rapport från FI innebär de nya reglerna stora administrativa kostnader och en ökad regelbörda för företagen, som ofta saknar de resurser och den expertis som krävs för att uppfylla kraven.
FI lyfter fram behovet av ett centraliserat stöd, särskilt för företag som indirekt påverkas av rapporteringskraven. Myndigheten föreslår att stödet ska omfatta vägledning för att identifiera väsentliga risker samt tillgång till pålitliga och enhetliga hållbarhetsdata. Liknande modeller finns redan i länder som Danmark och Tyskland.
Läs ”Finansinspektionen: Så kan företag få stöd med CSRD och taxonomin”
Stiftelse går före – inför lönetransparens i jobbannonser
Raoul Wallenberg Academy har börjat inkludera löneintervall i sina jobbannonser, vilket uppmärksammades på LinkedIn och fick över 2 000 gillamarkeringar. Detta är ovanligt i Sverige, där många företag fortfarande är tveksamma till att vara transparenta med löner i annonser, enligt Jobblands Nationella rekryteringsundersökning.
EU:s nya lönetransparensdirektiv, som trädde i kraft i mars 2023, kräver nu att rekryterare anger ingångslön eller lönespann innan intervjuer eller löneförhandlingar. Direktivet syftar till att minska löneklyftor mellan män och kvinnor och förväntas främja jämställdhet genom att ge kvinnor tydligare löneinformation.
Anna Ringborg, interim kommunikationsansvarig på Raoul Wallenberg Academy, säger till Dagens M&U att öppenhet och jämställdhet är nära kopplade. Genom att publicera löneinformation vill stiftelsen skapa rättvisa villkor och attrahera kandidater med realistiska löneförväntningar.
Europas största banker misslyckas med trovärdiga nettonoll-planer
Nya siffror från Shareaction visar att Europas 20 största banker inte uppfyller sina nettonollåtaganden och fokuserar mer på hållbara finansmål än på faktisk minskning av koldioxidutsläpp. Rapporten, som analyserar bankernas strategier för utsläppsminskning och hållbara investeringar, konstaterar att bankernas klimatavtryck är otillräckligt och ofta otydligt definierat.
Enligt rapporten kommer 18 av bankerna, inklusive HSBC, Barclays och BNP Paribas, troligtvis inte att uppnå målet om att ha 10 gånger mer gröna investeringar än fossila bränslen till 2030, vilket rekommenderas av International Energy Agency.
Många av bankernas hållbara finansmål baseras på svaga metoder som gör det svårt att mäta deras verkliga påverkan. Dessutom saknar de flesta banker en tydlig koppling mellan sina mål för utsläppsminskning och hållbara investeringar. Shareaction uppmanar bankerna att sätta mer ambitiösa och vetenskapligt grundade mål för att effektivt bidra till klimatomställningen.
Företag saknar konkreta strategier för att minska koldioxidutsläpp från affärsresor
En global studie från Global Business Travel Association, GBTA, visar att de flesta företag inte har konkreta strategier för att minska koldioxidutsläpp från affärsresor, trots ökande klimatåtaganden på ledningsnivå. Studien omfattar 241 företag med en årlig resekostnad på över 14 miljarder dollar.
Endast 12 procent av företagen investerar i hållbart flygbränsle för att kompensera utsläpp, och bara 7 procent har infört interna koldioxidavgifter. Däremot visar studien att 79 procent av företagen utvärderar nödvändigheten av affärsresor och 62 procent mäter sina utsläpp.
Europa har enligt studien högre klimatmognad än Nordamerika och Asien-Stillahavsregionen. Finans-, konsult- och tekniksektorerna har kommit längre än tillverknings- och transportsektorerna.