Dagens M&U 5 november 2024

En ny studie från Stockholm Environment Institute, SEI, ifrågasätter om EU:s kommande direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, CSDDD, effektivt kan skydda samebyar i Sverige från de negativa effekterna av gruvdrift. Direktivet, som träder i kraft 2027, ålägger företag att identifiera, förebygga och hantera verksamheters negativa inverkan på mänskliga rättigheter och miljön.

I studien konstateras att CSDDD saknar direkta hänvisningar till urfolks rätt till fritt och informerat förhandssamtycke, en princip som är central för internationell praxis om urfolks rättigheter. SEI-studien pekar på att direktivets praktiska effekt kommer bero på hur det implementeras nationellt, där bristerna i svensk lagstiftning kan begränsa dess skyddande funktion för samiska intressen.

– Vi vet ju sen tidigare att Sveriges lagstiftning är ganska svag när det gäller rättighetsskydd särskilt för samer i samband med gruvetableringar och markexploateringar. Vi ville undersöka huruvida EU-direktivet kommer att förbättra skyddet för samer. Mycket kommer nu att bero på vilken ambitionsnivå regeringen har när direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Vilka möjligheter kommer exempelvis tillsynsmyndigheter få att utöva sin tillsyn, säger rapportförfattaren Rasmus Kløcker Larsen till Dagens M&U.

Läs ”What do the EU’s new rules on corporate due diligence mean for  Sámi rights and mining in Sweden?”

We Mean Business Coalition publicerar ställningstagande inför USA-valet

Vi kommer att fortsätta arbeta för ansvarstagande affärspraxis som stödjer miljömässig hållbarhet och ekonomisk motståndskraft, oavsett utgången av valet. Det skriver koalitionen We Mean Business, som genom sina medlemsorganisationer samlar en stor del av det amerikanska näringslivet, i ett gemensamt ställningstagande.

I uttalandet skriver gruppen att de, genom att samarbeta med federala, delstatliga och lokala myndigheter, kommer att fortsätta arbetet med att förverkliga klimatmålen baserat på vetenskap, transparens och ansvarstagande.

We Mean Business Coalition understryker vikten av att företag arbetar för att minska sin klimatpåverkan, bland annat för att säkra sin konkurrenskraft och anpassningsförmåga till förändrade politiska och marknadsmässiga krav.

Läs We Mean Business Coalitions ställningstagande

KPMG: Digitala tvillingar kan förbättra företagets hantering av biodiversitet

Revisionsjätten KPMG undersöker i en ny rapport hur så kallade digitala tvillingar kan stärka företag i att övervaka, rapportera och verifiera sin påverkan på biologisk mångfald. Digitala tvillingar är virtuella kopior av naturliga miljöer som bygger på sensorer och datainsamling i realtid, vilket gör det möjligt för företag att följa biodiversitetsförändringar direkt och fatta bättre informerade beslut.

Rapporten Making Nature Visible lyfter särskilt fram digitala tvillingars potential inom sektorer som har stor påverkan på naturen, exempelvis gruvindustrin. Genom att använda särskilda modeller kan företag förutse och minimera negativa effekter på biodiversiteten, vilket enligt KPMG också kan förbättra både operationell effektivitet och marknadsvärdering. Digitala tvillingar anses också kunna hjälpa företag i att möta ökande krav från regelverk, som till exempel CSRD och Task Force on Nature-related Financial Disclosures, TNFD.

Läs ”Making Nature Visible”

SCB: Jämställdheten backar inom flera områden

Statistiska centralbyrån, SCB, släppte på tisdagen 2024 års utgåva av rapporten ”På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet”, som visar på en stagnering och i vissa fall bakslag för jämställdheten i Sverige. Exempelvis har könsfördelningen inom riksdagens utskottsordförandeposter, som tidigare varit jämn, nu blivit starkt mansdominerad med endast 20 procent kvinnor. Detta markerar en betydande förändring från perioden före riksdagsvalet 2022, då andelen kvinnliga ordföranden var cirka 50 procent.

På arbetsmarknaden består löneskillnaderna mellan könen, där kvinnor i genomsnitt tjänade 90 procent av mäns lön 2023. Skillnaderna i inkomst och pension är dock ännu större, med kvinnor som har 79 procent av mäns genomsnittliga inkomst och 74 procent av mäns pension, vilket bland annat beror på deltidsarbete och högre uttag av föräldraledighet bland kvinnor.

Läs ”På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet”

Arla utforskar klimatsmart mjölkproduktion i Storbritannien

Arla har tillsammans med Müller UK & Ireland och kunden Tesco lanserat ett nytt initiativ, Future Dairy Partnership, för att stärka hållbarheten inom mjölkindustrin. Samarbetets mål är att minska koldioxidutsläpp, förbättra djurvälfärd och främja biologisk mångfald i mejeriproduktionen. Förhoppningen är att minska gårdarnas utsläpp med 30 procent fram till 2030.

Partnerskapet omfattar alla 400 mjölkbönder i Tescos Sustainable Dairy Group i Storbritannien, och initiativet är öppet för andra aktörer inom mjölkindustrin. Bland projekten finns metanreducerande fodertillsatser och nya naturbaserade metoder för att minska klimatpåverkan. En ”Sustainable Dairy Blueprint” kommer att ge bönder riktlinjer och mål för hållbarhet och etiska riktlinjer, med flexibilitet för att anpassa metoderna till olika produktionsbehov.

Forskare lyfter vikten av lokala klimatinitiativ

Lokalt organiserade klimatinitiativ, så kallade Community Climate Commons eller CCC:er, kan spela en viktig roll för att mobilisera samhället mot klimatförändringar. Det visar en studie från Fairtrans-programmet vid Stockholm Resilience Centre som lyfter hur CCC:er kan stärka lokala gemenskaper genom sociala nätverk, kollektiv identitet och ökad tillit.

Studien identifierar fyra faktorer som är avgörande för framgångsrika klimatgemenskaper:  demokratisk organisering med transformativt ledarskap, små gruppstorlekar med tydliga regler, tillgång till mötesplatser för relationer och identitetsskapande samt externt stöd från politiska och ekonomiska aktörer.

Med dessa komponenter kan CCC:er, enligt rapporten, främja samhörighet och minska risken för konflikter och överutnyttjande av resurser. Forskarna betonar även vikten av långsiktigt stöd från externa aktörer för att CCC:er ska kunna bli stabila och uthålliga.

Läs ”Community climate commons for collective climate action”