Dagens M&U 5 maj 2025

Många organisationer misslyckas när hållbarhetsstrategier ska omsättas i praktiken. Förändringsledaren Camilla Persson menar att det beror på att många underskattar vad verklig förändring kräver.

– Det leder ingenstans om man inte har en utvecklingskultur i grunden. Det är baslinjen för att lyckas, säger hon till Dagens M&U.

En vanlig fälla är, enligt Camilla Persson, att ledningen ligger flera steg före och inte ger medarbetarna tid att bearbeta förändringen. Det menar hon kan leda till att engagemanget försvinner.

– Det är som att bjuda in någon att börja läsa en bok i kapitel tre, säger hon och ger rådet att tidigt involvera medarbetare i förändringsarbetet.

Fyra nycklar till att rädda hållbarhetsstrategin

1. Utvecklingskultur. Skapa en miljö där människor vill bidra – inte bara följa order.
2. Mänskliga reaktioner. Ge tid för känslor. Hoppar du över dem, tappar du folk.
3. Rörelse före plan. Börja gå innan allt är klart. Testa, lär, skala.
4. Förvaltning från start. Säkerställ ansvar och resurser tidigt – annars dör förändringen ut.

Läs intervjun med Camilla Persson

FAR kräver svar om Omnibus och CSRD-försening

Branschorganisationen FAR, som representerar revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare, uppmanar regeringen att skyndsamt klargöra hur EU:s Omnibuspaket och förseningen av CSRD-direktivet ska införas i svensk lag. Kravet lämnades in den 24 april i form av en hemställan till regeringen där man pekar på den osäkerhet som uppstått efter EU-parlamentets beslut om att skjuta upp rapporteringskraven i två år.

Eftersom direktivet publicerades i EU:s officiella tidning den 16 april är det nu klart att förseningen kan börja gälla, men regeringen har ännu inte meddelat hur detta ska hanteras i Sverige. Enligt FAR innebär det att många företag inte vet hur de ska förhålla sig till reglerna och vad som förväntas av dem, samtidigt som de understryker att många är positiva till lättnaderna.

Organisationen efterfrågar tydliga besked om huruvida senareläggningen ska gälla för svenska företag som ingår i den andra och tredje vågen, samt om de nuvarande övergångsreglerna i årsredovisningslagen ska upphöra. FAR efterfrågar även vägledning kring hur svenska företag ska klassificeras enligt CSRD:s vågindelning och hur gränsen på 500 anställda ska beräknas, både för hållbarhetsrapportering och EU:s gröna taxonomi.

Svenska företag bromsar hållbarhetsarbetet

EU:s Omnibus-förslag, om att förenkla flera centrala hållbarhetslagstiftningar, innebär att engagemanget för klimat och hållbarhet minskar bland svenska företag. Det rapporterar Sveriges Radio som pratat med ett antal hållbarhetskonsulter. Sveriges Radio refererar även till en pågående studie på Handelshögskolan i Stockholm som bekräftar bilden, baserat på intervjuer med 20 hållbarhetschefer.

Omnibus-förslaget innebär att företag med färre än 1 000 anställda undantas från kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD. Forskaren Tommy Borglund, som leder studien från Handelshögskolan, säger till Sveriges Radio att de största företagen redan har kommit i gång med sitt hållbarhetsarbete och att de företagen som undantas, det vill säga de små- och medelstora företagen, nu pausar eller stannar av arbetet. 

– Det blir en paradox, där företag som har störst nytta av regleringen nu undantas. Det innebär i sin tur att den gröna omställningen, eller hållbara omställningen stannar av i Europa, säger han till SR.

Läs mer om CSRD-paradoxen i Miljö & Utveckling

Fortsatt resursbrist trots mer enhetlig miljötillsyn

Naturvårdsverket rapporterar att miljötillsynen enligt miljöbalken har blivit mer enhetlig över landet, särskilt inom områden som masshantering, bassängbad, inomhusmiljö i skolor och förskolor, energihushållning, dammar och invasiva främmande arter. Utvecklingen förklaras delvis av prioriteringar av nationellt viktiga områden samt ny vägledning inom dessa. Trots detta kvarstår ett tydligt gap mellan tillsynsbehov och faktiskt utförd tillsyn.

Länsstyrelserna lyfter fram svårigheter i tillsynen av nya miljöfarliga verksamheter kopplade till den gröna omställningen, där det finns ett ökat behov av branschspecifik kunskap om ny teknik. Ett hinder är även att det saknas en direkt koppling mellan tillsynsresurser och avgiftsintäkter. Naturvårdsverket konstaterar att avgifter endast täcker en begränsad del av kostnaderna – för länsstyrelsernas tillsyn täcktes cirka 35 procent under det senaste året, och för tillståndsprövningar av vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter låg täckningsgraden på 43 procent respektive 61 procent.

För att minska det samhällsekonomiska trycket har Naturvårdsverket föreslagit nya och justerade avgifter som innebär att verksamhetsutövarna betalar en större del. Myndigheten anser också att det krävs gemensamma definitioner och beräkningsmodeller för att säkerställa en rättvis och enhetlig tillsyn. Naturvårdsverket lämnar varje år en redovisning till regeringen om hur miljötillsynen kan förbättras, vilket är ett uppdrag enligt miljötillsynsförordningen.

Svensk klimatstudie stoppad – Trumps politik bakom beslutet

En svensk studie om hur klimatförändringar påverkar spridningen av TBE-virus i Sverige stoppas från publicering i den amerikanska tidskriften Environmental Health Perspectives, rapporterar DN. Anledningen är att USA:s forskningsmyndighet NIH, på order av Donald Trumps administration, inte längre får stödja forskning om klimatförändringars hälsoeffekter.

Studien, ledd av Jan Semenza vid Umeå universitet, visar hur klimatscenarier kan användas för att förutsäga virusets spridning och planera vaccinationer.

– Det är helt förfärligt det som pågår. Den här tidskriften tappar sitt redaktionella oberoende, säger han till DN.

Tidskriften, som i decennier finansierats av den amerikanska staten, har nu slutat ta emot nya manuskript och hänvisar till ”förändringar i operativa resurser”. Beslutet är en följd av bredare politiska direktiv som också stoppar finansiering av forskning om könsidentitet, vaccinskepticism och mångfald. Flera andra vetenskapliga tidskrifter har nyligen fått kritik från administrationen, och hundratals klimatforskare har blivit av med sina uppdrag.

Hållbarhetschefen: Så bygger vi en klimattålig livsmedelskedja

Klimatförändringar och utarmning av naturkapital hotar livsmedelssäkerheten och är en av de mest akuta utmaningarna inom livsmedelsbranschen. Det menar Nelida Karlsson, som är ny hållbarhetschef på livsmedelskoncernen Atria.

I en intervju med Miljö & Utveckling spanar hon kring branschens största risker – och vilka lösningar som krävs för att framtidssäkra matförsörjningen.

– Jag tror att lösningen på dessa hållbarhetsutmaningar kräver en kombination av samarbete mellan hela branschen – från företag och branschorganisationer till myndigheter, bönder och forskare. Det behövs både strategiska och praktiska åtgärder, där vi exempelvis kontinuerligt utvecklar jordbruksmetoder, främjar regenerativt jordbruk och delar kunskap om bästa praxis, säger hon.

Läs intervjun med Nelida Karlsson