Dagens M&U 6 maj 2025

EU:s nya regelverk CSRD ställer höga krav på att hållbarhetsdata ska vara verifierbar, spårbar och begriplig. För att möta kraven måste företag arbeta systematiskt med datainsamling och dokumentation. Cecilia Almér, hållbarhetsexpert på Stratsys, betonar vikten av korrekt data för att fatta rätt beslut och uppfylla lagkrav. Även Malin Lindfors Speace, vd på Ethos, framhåller att verifierbar hållbarhetsdata är central både för investeringsbedömningar och företagsförvärv.

Guiden presenterar tolv konkreta steg för att kvalitetssäkra hållbarhetsrapporteringen. Det börjar med att kartlägga befintlig data, exempelvis från affärssystem eller HR-processer. Nästa steg är att bygga ett tvärfunktionellt team med kompetens från IT, ekonomi, hållbarhet och andra delar av organisationen. En tidig gap-analys hjälper till att identifiera saknade datapunkter.

Andra centrala åtgärder är att skapa mockups för visualisering, välja rätt systemstöd, införa en gemensam dataplattform och samordna datainsamling för olika regelverk. Företag bör också tänka revision från början, dokumentera alla metoder och ge varje datapunkt en tydlig ansvarig. Slutligen betonas vikten av att se hållbarhetsdata som ett strategiskt verktyg – inte enbart som ett rapporteringskrav.

Läs intervjun med expertpanelen

Så får du hållbarhetsjobbet 2025 – kompetens och egenskaper som krävs

Hållbarhetsrollen 2025 är affärskritisk och kräver mer än bara engagemang. Företag söker nu specialister och ledare med förmåga att driva förändring, enligt Anna Malmström på Novare Executive Research. Rollen har flyttats från kommunikationsavdelningar till egna funktioner med ökade krav på teknisk kompetens, särskilt inom CSRD och EU-taxonomin.

Rekryterare som Carl Berg och Sandra Szepesi betonar vikten av affärsförståelse och praktisk erfarenhet, särskilt inom hållbarhetsrapportering, klimatdata och certifieringar. Akademisk bakgrund inom miljö, teknik eller industriell ekonomi är meriterande, men erfarenhet väger tyngre.

Personliga egenskaper som systemtänk, mod, nyfikenhet och förmågan att skapa internt engagemang är avgörande. Vanliga misstag är för generiska ansökningar och att inte koppla passion till konkreta resultat. Trenden pekar mot ökad specialisering och att hållbarhetskompetens blir en självklarhet i allt fler branscher.

Läs intervjuerna med rekryterarna

Lena Julle utses till ny hållbarhetschef för Inter Ikea Group

Inter Ikea Group har utsett Lena Julle till ny global hållbarhetschef (Chief Sustainability Officer). Hon tar över efter Andreas Ahrens och kommer att ansvara för att leda företagets strategier inom hållbarhet, med fokus på att uppnå klimatmål och minska miljöpåverkan i hela värdekedjan. Lena Julle har tidigare arbetat inom Ikea i över 20 år, senast som hållbarhetschef för Ikea Retail inom Ingka Group, där hon ansvarade för att integrera hållbarhetsarbete i butiker och verksamheter världen över.

– Ikeas mål – att vara mer prisvärda, tillgängliga och hållbara, särskilt för dem med begränsad budget – har legat mig varmt om hjärtat under hela min resa på Ikea. Nu har vi en fantastisk möjlighet att designa smartare och mer hållbara produkter, samtidigt som vi driver vår klimatagenda framåt och främjar ett mer rättvist samhälle, säger hon i en kommentar.

Inter Ikea Group är den del av Ikea-systemet som utvecklar och levererar produktutbudet och verksamhetsmodellen för franchisetagarna. Företaget har satt upp ambitiösa klimatmål, inklusive att bli klimatpositivt till 2030, vilket innebär att minska mer växthusgaser än vad verksamheten släpper ut.

Henriksdalsverket moderniseras – blir förebild i Sveriges vattenkris

Henriksdals reningsverk i Stockholm byggs om i ett omfattande projekt som ska möta framtidens krav på vattenrening och bli ett föredöme för landets övriga reningsverk. Anläggningen byggs om i etapper och beräknas vara färdig 2031, med målet att kunna rena avloppsvatten från upp till 1,6 miljoner människor. Projektet innefattar bland annat en ny tunnel från Bromma, ny slambehandling och övergång till avancerad membranteknik, vilket ger renare vatten och minskad miljöpåverkan.

Behovet av upprustning är akut i hela landet, då många avloppssystem byggdes på 60- och 70-talen och nu närmar sig sin tekniska livslängd. Samtidigt ställer EU:s nya avloppsdirektiv krav på ökad rening, särskilt av mikroföroreningar som läkemedelsrester och PFAS. Klimatförändringar med mer intensiv nederbörd och torka förvärrar situationen ytterligare, särskilt i södra Sverige.

Enligt Erik Karlsson från Svenskt Vatten behöver investeringarna i VA-systemen öka kraftigt, från nuvarande 22 till över 30 miljarder kronor årligen. Samtidigt hämmar lagstiftningen kommunernas möjlighet att spara för stora investeringar, vilket tvingar fram dyra lånefinansieringar. Henriksdalsprojektet lyfts som ett testbäddsprojekt som andra kommuner kan dra lärdom av – både tekniskt och organisatoriskt.

Läs reportaget om Henriksdals reningsverk

Krav föreslår tydligare regler – ny remissomgång öppen

Krav har öppnat en ny remissomgång för förslag på uppdaterade allmänna regler och regler för Krav-märkning. Förslagen syftar till att göra regelverket tydligare och mer lättillgängligt för certifierade företag samt att säkerställa en stark konsumentkommunikation. Den nya remissomgången är ett led i ett större arbete för att uppdatera hela Kravs regelverk, där första delen – grundreglerna – uppdaterades 2023.

Bland nyheterna i det aktuella förslaget finns tydligare regler för hur märkningen får användas i marknadsföring, samt att ansvaret för märkning förtydligas för aktörer i olika led. Förslaget omfattar också nya texter som klargör Kravs syfte, mål och värdegrund.

Remissperioden är öppen till och med den 31 maj 2025, och Krav uppmanar alla intresserade aktörer att lämna synpunkter. De inkomna synpunkterna kommer att behandlas under sommaren och hösten 2025, med målet att de reviderade reglerna ska börja gälla i januari 2026.

Rapport: Många hushåll agerar hållbart med sitt avfall

En ny rapport från Avfall Sverige visar att en majoritet av Sveriges hushåll agerar hållbart i sin avfallshantering. Undersökningen, som bygger på svar från 3 000 personer, visar att 8 av 10 svenskar återvinner sitt förpackningsavfall, och nästan lika många återvinner tidningar och matavfall. En majoritet försöker också minska sin konsumtion och slänga mindre mat.

Rapporten visar också att 7 av 10 anser att de har god kunskap om hur man sorterar avfall. Samtidigt uppger 6 av 10 att de försöker reparera saker i stället för att slänga dem. Däremot finns det fortfarande hinder, till exempel brist på utrymme i hemmet och att sorteringen upplevs som krånglig.

Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige, menar att konsumentmakten är en stark faktor att räkna med och att det är en tydlig signal till producenterna  att inte sätta produkter på marknaden som inte kan återvinnas.

Hon betonar att kommunerna spelar en viktig roll i att tillhandahålla tydlig information och goda möjligheter till sortering. Undersökningen är en del av Avfall Sveriges arbete med att följa utvecklingen mot det nationella målet om en cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.