Dagens M&U 31 oktober 2024

Romina Pourmokhtari (L) har nu gjort hälften av sin första mandatperiod som miljöminister. Under sina två ministerår har hon fått 242 frågor och interpellationer från riksdagsledamöter, till det kommer åtta KU-anmälningar. Det visar en sammanfattning som Miljö & Utveckling gjort.

Centerpartiets Rickard Nordin har varit mest aktiv med 25 inskickade frågor och interpellationer och två KU-anmälningar. Rickard Nordins frågor rör främst regeringens arbete med klimatmålen, energiomställningen och hållbarhetsfrågor.

Sveriges klimatmål har varit det vanligaste ämnet i de frågor och interpellationer som lämnats till klimat- och miljöministern. Totalt har 35 frågor om regeringens insatser för att nå klimatmålen ställts. Även frågor om förnybar energi, vattenkvalitet och biodiversitet har varit frekvent förekommande.

Läs Miljö & Utvecklings sammanfattning

Experten om Cop16: ”Jag förväntar mig inte så mycket”

FN:s Cop16-möte om biologisk mångfald, som hålls i Cali, Colombia, går nu in i sina sista dagar. Romina Pourmokhtari (L) har anslutit för att representera Sverige vid sidan av världens övriga miljöministrar. Målet är att enas om en strategi för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030, vilket inkluderar Sveriges tidigare åtagande att skydda 30 procent av sina hav.

Flera frågor är fortfarande olösta, särskilt finansieringen av insatserna. Länder i syd, som påverkats mest negativt av mångfaldsförlusten, kräver att de rikare nationerna i nord bidrar ekonomiskt. Sverige och EU:s linje är dock att finansiering bör komma från flera källor, inklusive den privata sektorn. Utöver detta står behovet av tydligare indikatorer för uppföljning i fokus, då många länder ännu inte lämnat in sina åtgärdsplaner för hur de ska uppnå målen från Kunming-Montreal-avtalet som slöts 2022.

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU.

– Jag förväntar mig inte så mycket, annat än en rekommendation att länderna som inte gjort vad de lovat ska åtgärda det skyndsamt. Men det är väldigt synd att länderna inte gjort vad de skulle. Det är skamligt. Åtgärdsmålen ska vi nå till 2030, det är inte så långt bort, säger han till Dagens M&U.

Läs ”Slutspurt på Cop16 – här är svåraste knutarna att lösa”

Farliga kemikalier upptäckta i kosmetiska produkter

En pilotstudie från den europeiska kemikaliemyndigheten Echa visar att 6 procent av kontrollerade kosmetiska produkter innehåller förbjudna ämnen enligt Pops- och Reach-reglerna. När kemikaliemyndigheter från 13 europeiska länder inspekterade nästan 4 500 produkter så fann man att 285 av dessa innehöll skadliga kemikalier såsom perfluorononyl dimetikon, perfluorooktyletyl triethoxisilan, och cykliska siloxaner.

Ämnena som hittades är förbjudna i kosmetika eftersom de anses vara persistenta organiska föroreningar, Pops, eller mycket persistenta och bioackumulerande, PBT, vilket innebär att de kan skada både människor och miljön. Exempelvis bryts perfluorononyl dimetikon ner till PFOA, som är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

Inspektionerna gjordes främst genom kontroll av ingredienslistorna, vilket även konsumenter uppmanas att göra. För att följa upp upptäckterna har myndigheterna inlett åtgärder för att ta bort de otillåtna produkterna från marknaden. Detta har i många fall börjat med rådgivning till leverantörerna för att säkra efterlevnad, och undersökningar pågår fortfarande i ungefär hälften av fallen.

Första företagen att sätta vetenskapligt baserade mål för biodiversitet

Företagen Kering, GSK och Holcim har blivit de första globala företagen att anta och verifiera vetenskapligt baserade mål för naturen enligt Science-Based Targets Network, SBTN. Målen omfattar bland annat färskvattenanvändning och markvård, målområden som ofta anses vara en lucka i företags hållbarhetsarbete.

Kering, som äger modevarumärken som Gucci och Balenciaga, åtar sig nu att minska sitt markutnyttjande med 3 procent till 2030 jämfört med 2022 och satsa på regenerativt jordbruk på 695 000 hektar mark.

GSK fokuserar på vattenneutralitet i områden med vattenbrist, med ambitionen att återföra lika mycket vatten som de förbrukar i exempelvis Upper Godavari-bäckenet i Indien.

I dag deltar 150 andra företag i SBTN:s program för att utveckla vetenskapligt baserade naturmål. Nästa år väntas ett ramverk för mål för hantering av havsfrågor, som ska komplettera befintliga naturmål för mark och vatten.

LRF anklagar S för svek kring skogsskyddet

Socialdemokraterna har uttryckt tveksamhet till ett förslag i grundlagskommittén om att förtydliga statens skyldighet att kompensera skogsägare ekonomiskt när mark skyddas för att bevara höga miljövärden. Det hävdar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och konstaterar samtidigt att Socialdemokraterna i sin egen budgetmotion slår fast att markägare bör få ersättning om de skyddar sin skog. Något som enligt LRF alltså kan tolkas som att partiet vill se en mer tydlig reglering i frågan, vilket de nu tar upp i en debattartikel i Dagens industri.

”Genom att fortsätta låta domstolar döma utifrån dagens rättsosäkra grund riskerar vi arbetstillfällen och möjligheten att leva och verka på landsbygden. Det här kan Magdalena Andersson göra något åt. Formuleringarna i partiets budgetmotion måste väl trots allt betyda något”, skriver LRF:s riksordförande Palle Borgström.

Läs debattartikeln i Dagens industri

Rundabordssamtal om klimatsmart byggande

Boverket arrangerade den sjätte upplagan av ”Nordic Climate Forum for Construction” i Malmö den 11 september 2024, där representanter från de nordiska länderna och Estland, samt talare från EU-kommissionen och byggindustrin deltog. Nu har mötet sammanfattats i en rapport som bland annat berättar att det vid rundabordssamtalen framkom att harmonisering inom Norden ses som viktigt, särskilt för definitioner av byggnadselement och indikatorer för klimatpåverkan.

Samtidigt fanns det delade åsikter om hur starkt man bör fokusera på nordisk harmonisering kontra EU-samordning. För att underlätta för byggföretag att arbeta över gränserna diskuterades en gemensam metod för klimatdata, samt behovet av en digital infrastruktur för livscykelanalysdata, där standardisering av digitala format och verifieringsprocesser lyftes fram som centrala frågor.

Läs sammanfattningen Nordic Climate Forum for Construction 2024