CDP-chefen: Därför bör lönen kopplas till klimatmål
Dagens M&U 31 januari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Företag som kopplar chefers ersättning till klimatmål har större chans att nå sina hållbarhetsåtaganden, visar en ny studie från CDP.
– Nästan sju av tio svenska företag som följer sina utsläppsminskningsmål använder detta incitamentssystem, säger Nicolette Bartlett, chief impact officer på CDP, till Dagens M&U.
Hon betonar att de mest framgångsrika företagen inom miljöområdet använder strategiska verktyg, så kallade ”business levers”. Utöver att koppla ersättning till klimatmål lyfter hon fram tre viktiga styrmedel:
- En klimatövergångsplan anpassad för 1,5°C – en tydlig strategi för att nå nettonollutsläpp.
- Intern prissättning av koldioxid – ett sätt att styra investeringar och beslut mot mer hållbara alternativ.
- Engagemang i hela värdekedjan – samarbeta med leverantörer och kunder för att minska klimatpåverkan genom hela produktions- och distributionskedjan.
Läs intervjun med Nicolette Bartlett
AI-verktyg ska förbättra hållbar trafik i Södertälje
Södertälje deltar i ett nytt initiativ där AI används för att analysera rörelsemönster och förbättra hållbar trafikplanering. Verktyget, som utvecklas av Klimatkommunerna och 2030-sekretariatet i samarbete med AI-företaget The Train Brain, ska hjälpa kommuner att utvärdera effekten av olika trafikåtgärder.
Albin Reinhardt, trafikplanerare på Södertälje kommun, förklarar för Dagens M&U att verktyget kan användas för att till exempel analysera effekten av en sommargågata eller en åtgärd för ökad cykeltrafik. Genom att kombinera anonymiserad mobildata från operatören Tre med statistik från SCB, Open Street Maps och Trafik Lab får kommunen en mer faktabaserad bild av trafikförändringar.
Förstudien inkluderar även kommunerna Kalmar, Kristianstad, Lomma, Lund, Solna, Skellefteå, Tyresö, Växjö och Örebro. Kommunerna bidrar med inspel kring sina behov för att verktyget ska kunna ge bättre beslutsunderlag.
Läs intervjun med Albin Reinhardt
EU föreslår ny strategi för vattenresiliens
EU-parlamentets miljöutskott har publicerat ett utkast till en rapport om Europas strategi för vattenresiliens. Rapporten understryker behovet av effektivare vattenhantering och åtgärder mot vattenföroreningar, vattenbrist och klimatförändringarnas effekter. Enligt rapporten upplever redan 20 procent av Europas yta och 30 procent av befolkningen vattenstress årligen, och situationen förväntas förvärras.
För att förbättra hur vatten förvaltas föreslår rapporten bindande mål för effektivare vattenanvändning och vattenuttag samt åtgärder för att minska föroreningar från jordbruk, industri och hushåll. Rapportförfattarna uppmanar till skärpta regler för kemiska föroreningar som PFAS och bisfenoler och bättre övervakning av vattenkvaliteten. Dessutom föreslås lösningar som anpassas till klimatförändringarna, såsom restaurering av våtmarker och skapande av naturliga vattenreserver.
Rapporten betonar också vikten av att digitalisera vattenförvaltningen och förbättra dataövervakningen för effektivare beslut. Den föreslår även särskild EU-finansiering för vattenresiliens inom den kommande långtidsbudgeten och lyfter fram behovet av gränsöverskridande samarbete, särskilt i flodbassänger som delas mellan flera länder.
Läs ”Draft report on the European Water Resilience Strategy”
Regeringen förbjuder utsläpp från fartygsskrubbrar i svenskt vatten
Regeringen inför ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten i svenskt sjöterritorium, vilket genomförs i två steg:
- Från den 1 juli 2025 förbjuds utsläpp från öppna skrubbrar.
- Från den 1 januari 2029 gäller förbudet alla typer av skrubberutsläpp.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) påpekar att svenska rederier redan till stor del använder bränslen med låg svavelhalt, vilket gör skrubbrar onödiga. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonar att även låga halter av skrubberutsläpp skadar den marina miljön och ökar koldioxidutsläppen genom högre bränsleförbrukning.
Skrubbrar används för att rena fartygens rökgaser genom att avlägsna svavel, men de skadliga ämnena hamnar i havet i stället. Forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att skrubbervatten är giftigt även i låga koncentrationer.
Sverige och Finland har nu infört liknande förbud, och Danmark planerar att göra detsamma. Regeringen arbetar även för ett internationellt förbud. Enligt miljöforskaren Maria Granberg vid IVL skulle ett globalt förbud minska användningen av tjockolja och påskynda övergången till mer miljövänliga bränslen.
Nytt verktyg för cirkulär ballastproduktion
Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, har lanserat en ny webbaserad vägledning för cirkulär ballastproduktion. Verktyget ger riktlinjer för råvaruhantering, produktion och försäljning samt innehåller checklistor och praktiskt stöd. Syftet är att öka både produktionen och efterfrågan på cirkulära ballastprodukter.
Vägledningen ska stärka branschens processer och skapa enhetlighet, vilket kan öka förtroendet hos tillsynsmyndigheter och marknaden. Den kommer också att uppdateras löpande med nya erfarenheter.
Initiativet är en del av branschens strategi för att minska växthusgasutsläpp med 50 procent till 2030 och uppnå fossilfri bergmaterialförsörjning till 2045. Projektet har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF och Vinnova samt involverat NCC, Ecoloop och Swerock. Vägledningen publiceras digitalt på SBMIs webbplats.
Mindre bostäder kan krävas för att nå klimatmålen
Forskare vid KTH ska undersöka hur små bostäder svenskar är beredda att acceptera för att uppnå klimatmålen. I dag bor svenskar i snitt på drygt 40 kvadratmeter, men för att uppnå hållbara utsläppsnivåer skulle ytan behöva halveras. Studien leds av hållbarhetsforskaren Pernilla Hagbert och ingår i ett större projekt om samhällsomställning. Genom workshops med näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor ska forskarna identifiera lösningar och policyförslag för att minska boendeytan på ett rättvist sätt.
Forskarna utgår från begreppet ”konsumtionskorridor”, som sätter både en övre ekologisk gräns och en nedre gräns för rimliga levnadsförhållanden. Tidigare forskning anger att en bostadsyta mellan 7 och 15 kvadratmeter per person kan vara en miniminivå, medan maxnivån bör ligga på 35 kvadratmeter.
Projektet ska även föreslå styrmedel för en klimatanpassad bostadssektor, exempelvis skatt på överkonsumtion, förändrade bygglovsregler och anpassad markanvändning. Målet är att ta fram lösningar som är rättvisa och kan genomföras utan att öka sociala klyftor.