Dagens M&U 3 december 2024

En global undersökning från DHL Express, med svar från över 5 400 små- och medelstora företag i 11 länder, visar att hållbarhet är en strategisk prioritet för många av företagen. Tre fjärdedelar av de svarande uppger att de betraktar hållbarhet som ”mycket viktig” eller ”extremt viktig”. Särskilt framträdande är företag i Indien och Kina, där 95 procent respektive 91 procent av små- och medelstora företagen prioriterar hållbarhet högt, jämfört med en global snitt på 75 procent. Japanska små- och medelstora företag uppges ha lägst engagemang för hållbarhet, 53 procent. Modebranschen och finanssektorn är enligt undersökningen de sektorer som engagerar sig mest i hållbarhetsfrågor.

Det uttalade engagemanget i hållbarhetsfrågor står dock i stark kontrast till hur de små- och medelstora företagen faktiskt agerar. En majoritet av företagen är ovilliga att investera betydande medel i hållbara initiativ. 50 procent av företagen avsätter endast 1-3 procent av sin budget till hållbarhetsprojekt. 16 procent investerar inget alls.

Läs Sustainability Matters: DHL Express’ Global Survey on Small Businesses

S pressar Romina Pourmokhtari om KI:s slutsatser

På måndagen släppte Konjunkturinstitutet en rapport där myndigheten konstaterar att nuvarande styrmedel är otillräckliga för att Sverige ska nå sina klimatmål för 2030 och 2040. Nu blir uppgifterna en riksdagsfråga. Det är Socialdemokraternas Joakim Järrebring som konstaterar att regeringens omtalade styrmedelsutredning först väntas bli klar strax före nästa val.

Nu vill han att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) svarar på om regeringen kommer att införa några nya styrmedel tidigare för att säkerställa att klimatmålen nås, eller om regeringen anser att åtgärder efter 2027 är tillräckliga för att nå målen och att ”undvika fördyringar och förseningar i omställningen”.

Konjunkturinstitutet drar i sin analys slutsatsen att det är osannolikt att Sverige når sina nationella klimat- och energimål med nuvarande politik och EU:s befintliga utsläppshandelssystem. De samhällsekonomiska konsekvenserna av att införa ytterligare styrmedel varierar enligt myndigheten beroende på hur framtida styrmedel utformas.

Regeringen vill justera referensnivån för landets kolsänkor

Regeringen har gett Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att justera referensnivån för landets kolsänkor inom ramen för EU:s klimatmål. Detta arbete ska vara klart senast den 31 mars 2024 och syftar till att minska gapet mot Sveriges del av EU:s kolsänkebalansmål. En liknande teknisk korrigering i Finland har redan halverat deras gap mot målet, vilket inspirerat till Sveriges beslut.

EU:s klimatlag kräver att kolsänkan ska öka till 310 miljoner ton senast 2030. För perioden 2021–2025 ska medlemsländerna uppnå balans relativt sina referensnivåer. Sverige har idag en referensnivå på 38,7 miljoner ton och uppskattas ha ett gap på mellan 11 och 20 miljoner ton. Justeringen ska analysera faktorer som naturliga störningar och förändringar i markkolsupptag, i enlighet med EU:s regelverk.

Mattias Lundblad, forskare vid SLU, säger till nyhetstjänsten Altinget att uppdraget innebär ett intensivt arbete men att viss grund redan lagts. Resultatet kan påverka Sveriges utgångspunkt för klimatmålen efter 2025, men hur det påverkar perioden 2026–2030 återstår att se.

Läs intervjun med Mattias Lundblad i Altinget

Hållbarhetsrisker integreras i tillsyn av banker och kreditbolag

Finansinspektionen, FI, har genomfört en fördjupad analys av svenska kreditinstituts rapportering av hållbarhetsrisker och ser flera möjligheter att använda uppgifterna i tillsynsarbetet. Studien omfattade sju svenska banker och kreditmarknadsbolag som idag är skyldiga att rapportera enligt EU:s kapitaltäckningsregler. De här reglerna har nyligen utökats med krav på hållbarhetsinformation, inklusive standardiserade mallar och nyckeltal för att underlätta jämförbarhet mellan bolag.

Rapporteringen gör det enligt analysen nu möjligt för FI att granska både klimatrelaterade omställningsrisker och fysiska risker kopplade till utlåning, exempelvis till fastighetssektorn. FI skriver att myndigheten nu även kan granska hur utlåning bidrar till eller minskar klimatpåverkande utsläpp.

FI berättar att den nya information som myndigheten nu får tillgång till kommer att användas i myndighetens tillsyn från år 2025. FI understryker att det därför blir viktigt att den rapportering kreditinstituten lämnar in är tydlig och tillförlitlig.

Halmstads kommun inleder PFAS-provtagning på riskutsatta fastigheter

Halmstads kommun har identifierat 16 platser där släckinsatser med brandskum som kan innehålla PFAS kan ha förorenat brunnsvatten. Kommunens räddningstjänst har inventerat insatser som gjorts efter år 1995 och funnit totalt 80 potentiellt påverkade platser. Av dessa bedöms 16 ha betydande risker. Fastighetsägarna har kontaktats för planering av provtagning, som bekostas av staten och länsstyrelsen med stöd från Naturvårdsverket.

Analyser av vatten och mark påbörjas snart, och resultaten förväntas vara klara efter årsskiftet. Kommunen kommer att utveckla en handlingsplan baserat på resultaten för att vid behov genomföra åtgärder.

Bred kritik mot regeringens kärnkraftsplaner

Kritiken mot regeringens planer på subventionering av kärnkraften växer sig allt starkare. Naturskyddsföreningen presenterar i dag en analys som drar slutsatsen att de svenska koldioxidutsläppen kan bli cirka 220 miljoner ton högre fram till 2045, motsvarande fem gånger Sveriges årliga utsläpp 2023, om regeringen lägger allt fokus på att bygga nya reaktorer i stället för att satsa på förnybar energi. Slutsatsen förklaras med att kärnkraftsprojekt tar lång tid att genomföra, vilket leder till ett produktionsgap som försenar elektrifiering och fortsatt utbyggnad av förnybar energi. Naturskyddsföreningen uppmanar regeringen att lägga ner planerna på subventionerad kärnkraft och istället främja den snabbare och billigare utbyggnaden av förnybar energi.

Samtidigt kritiseras regeringens kärnkraftsplaner från ett helt annat håll, nämligen från företrädare från Timbro, Ratio och Institutet för Näringslivsforskning som i en debattartikel i Svenska Dagbladet beskriver regeringens planer som glädjekalkyler.

”Vi delar regeringens entusiasm för kärnkraft som teknik: Den är miljövänlig, planerbar och stabil. Tyvärr är den också mycket dyr. Förhoppningsvis gör teknikutvecklingen att kärnkraften så småningom blir lönsam på marknadens villkor. Men att före dess subventionera fram kärnkraft på skattebetalarnas bekostnad är fel väg att gå”, skriver de.

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet

Läs Naturskyddsföreningens analys