Dagens M&U 3 april 2025

Enligt Rättsfallssamlingen 2024 från Institutet Mot Mutor (IMM) visar en ny rapport att bygg- och anläggningsbranschen står för en oproportionerligt stor andel av Sveriges mutbrottsdomar med allt grövre brott och högre belopp inblandade. Nästan 20 procent av alla mutbrottsdomar under året rör denna bransch, och över 40 procent av fallen med grovt givande av muta är kopplade till byggsektorn. Brotten i kategorin grovt givande av muta stod för nära hälften av alla fällande domar under 2024.

Parul Sharma, generalsekreterare för IMM, säger till Dagens M&U att utvecklingen visar att brottslingarna blivit modigare med grövre mutor. Antalet företagsböter har ökat kraftigt, från två under 2023 till sex under 2024, där hälften av böterna gäller företag inom bygg och anläggning.

Parul Sharma säger också till Dagens M&U att det finns ett stort mörkertal när det gäller korruptionen inom avfallssektorn, trots att den utgör en del av värdekedjan för byggbranschen. Stockholm är den region där flest mutbrottsdomar fastställts, med hälften av domarna under 2024 gällande Stockholms län. Slutligen visar statistiken att transport- och fordonbranschen är den sektor där mutbrott är allra vanligast, med nära 30 procent av fallen.

Läs intervjun med Parul Sharma

7 nya förslag ska snabba på energirenoveringar

För att möta EU:s krav på energieffektivisering presenterar initiativet Energirenovera Sverige sju konkreta förslag för att öka takten i renoveringen av landets byggnadsbestånd. EU kräver att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050, och Sverige måste ha en nationell renoveringsplan klar till 2025.

Förslagen syftar till att skapa långsiktiga incitament, höja kvaliteten och säkra kompetens inom området. De sju åtgärderna är: ett tydligare regelverk för energieffektivisering vid renovering, ett enkelt och långsiktigt investeringsstöd, starkare incitament för att ta fram energirenoveringsplaner, en översyn av lagen om offentlig upphandling (LOU) för att undanröja hinder, kvalitetssäkring av renoveringsprojekt, kompetensutveckling inom energirenovering samt marknadsbaserade styrmedel.

Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföreningen och projektledare för initiativet, säger till Dagens M&U att det behövs både kortsiktiga incitament och långsiktiga spelregler. Hon pekar också på att tröskeln för investeringar är hög, eftersom många fastighetsägare kräver snabb avkastning. Offentligt stöd ses därför som avgörande.

Regeringskansliet har enligt Lotta Bångens visat intresse, och initiativtagarna hoppas att politiken inser potentialen i satsningarna – både för klimatet och Sveriges framtida konkurrenskraft.

Kommuninvest emitterar sin första sociala obligation

Kommuninvest har genomfört sin första sociala obligation på 3 miljarder kronor. Pengarna ska gå till att finansiera insatser som stärker social hållbarhet i svenska kommuner och regioner. Intresset från investerare var stort, och nu väntar projekt som främjar trygghet, integration och förbättrade livsvillkor i samhället.

Sedan starten av satsningen har Kommuninvest redan betalat ut 4,9 miljarder kronor i lån för social hållbarhet, och totalt har 27 projekt i 21 kommuner beviljats nära 11 miljarder kronor. Exempel på insatser är upprustning av bostadsområden, byggnation av äldreboenden, skolutbyggnader och utveckling av bostäder för utsatta grupper.

Botkyrkabyggen är ett av projekten som fått stöd – 3,8 miljarder kronor 2023 för att utveckla tre områden i södra Stockholm. Målet med lånen är att möjliggöra målgruppsanpassade insatser som har konkreta sociala effekter, till exempel ökad trygghet och bättre livsmöjligheter.

Nytt kunskapsbibliotek ska främja cirkulärt byggande

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har lanserat ett nytt digitalt kunskapsbibliotek för att underlätta övergången till cirkulärt byggande och förvaltning. Biblioteket finns tillgängligt via CCBuilds webbplats och innehåller guider, verktyg, rapporter, presentationer och inspelade webbinarier. Syftet är att ge praktiskt stöd till både offentliga och privata aktörer.

Initiativet är en del av projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande, finansierat av Vinnova, där IVL och Lindholmen Science Park samarbetar med Malmö stad, Göteborgs stad och Stockholms stad.

Regeringen föreslår miljardsatsningar på Klimatklivet och Industriklivet

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår i den kommande vårändringsbudgeten att anslaget till Klimatklivet höjs till 6,5 miljarder kronor. Samtidigt tillförs Industriklivet 2,2 miljarder kronor genom en intern omfördelning av medel. Syftet är att förstärka Sveriges klimatomställning och bidra till målet om nettonollutsläpp till år 2045.

Klimatklivet är ett investeringsstöd som ska minska utsläppen i hela landet. Då många projekt är fleråriga och medel riskerar att inte nyttjas i år, föreslås att 2,2 miljarder kronor istället används till Industriklivet, som fokuserar på teknikomställning inom industrin.

Kapitalförvaltare får rekordböter för greenwashing

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, ett dotterbolag till Deutsche Bank, har bötfällts med 25 miljoner euro av åklagare i Frankfurt för vilseledande marknadsföring av hållbara investeringar. Domstolen slår fast att DWS påstod sig vara ledande inom hållbarhet trots att ett internt omställningsarbete fortfarande pågick.

Utredningen inleddes 2021 efter att dåvarande hållbarhetschefen Desiree Fixler anklagat bolaget för att ha överdrivit andelen investeringar enligt ESG-kriterier. I maj 2022 genomfördes en razzia mot DWS:s och Deutsche Banks kontor, vilket följdes av att DWS:s vd Asoka Woehrmann avgick.

Åklagaren menar att företagets påståenden om att hållbarhet var en integrerad del av verksamheten inte stämde överens med verkligheten. DWS erkänner att marknadsföringen tidigare varit överdriven och uppger att man nu skärpt sina interna kontrollrutiner.

Företaget meddelar att böterna inte påverkar resultatet för första kvartalet 2025 eftersom avsättningar redan gjorts. Utöver den tyska boten har DWS även bötfällts i USA. År 2023 gick bolaget med på att betala 19 miljoner dollar till den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC – den högsta greenwashing-boten hittills för ett fondbolag i landet.