Internationella domstolen prövar staters klimatansvar för första gången
Dagens M&U 29 november 2024
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
På måndag inleder Internationella domstolen, ICJ, i Haag världens första rättsprocess som prövar vilka skyldigheter stater har för att undvika en global klimatkollaps. Domstolen ska också fatta beslut om vilka rättsliga konsekvenser som väntar för länder som bryter mot sina klimatrelaterade skyldigheter.
På sin hemsida skriver den ideella miljöorganisationen Centre for International Environmental Law: ”ICJ har nu en unik möjlighet att slå fast att ansvar och skadestånd för klimatskador är en fråga om skyldighet och rättvisa – inte välgörenhet. Vidare skriver de att ”domstolens beslut kan forma den globala klimatlagstiftningen och klimatpolitiken, vilket ger klimatutsatta nationer rättsliga verktyg för att stärka sina positioner i klimatsamtalen”.
EU-kommissionen vill mäta miljöpåverkan från AI
EU-kommissionen har flaggat för att få in miljöaspekten i sin EU-lagstiftning. Konkret ska det handla om att få AI-företag att mäta sin energipåverkan vid träning av språkmodeller. Standardiseringsgrupper ska sedan ta fram metoder för jämförbar dokumentation av energiförbrukning.
Stora språkmodeller som ChatGPT och Bard är väldigt energikrävande, men det är i nuläget svårt att mäta. Det finns redan nu krav på AI-företagen att registrera sin energiförbrukning och rapportera eventuell miljöskada till myndigheter. Det kommissionen sneglar på nu är dock en mer omfattande regelringen med detaljerade regler för AI:s miljöpåverkan.
Bristande datakvalitet hotar CSRD-implementeringen
I en undersökning med 215 svarande företagschefer tror 55 procent av dem som omfattas av CSRD för räkenskapsåret 2024 att datakvalitet och konsistens blir stora utmaningar. 45 procent av de tillfrågade uppger att resursbrist är ett hinder.
Trots utmaningarna ser många företag CSRD som en strategisk möjlighet. Nästan hälften av företagen som ska rapportera 2024 förväntar sig att hållbarhetsrapporteringen påverkar deras finansieringsvillkor, och 51 procent bedömer att hållbarhetsredovisningen blir viktig för deras värdeskapande.
För att hantera de ökade datakraven erbjuder PwC, som står bakom rapporten, en implementeringsplan där ledningsgruppen – med roller som VD, CFO och hållbarhetschef – spelar nyckelroller. Samarbete mellan dessa funktioner är enligt PwC avgörande för att övervinna utmaningarna och dra nytta av möjligheterna med CSRD.
Läs “All Hands on Deck – CSRD reporting as the accelerator for sustainable business transformation”
Flera värmerekord i Sverige hösten 2024
Den svenska hösten 2024 präglades av extremvärme, torrt väder och stormiga vindar. Det visar ny statistik av SMHI. Under perioden den 4–9 september noterades mer än 30 nya värmerekord runt om i landet, men främst i södra Sverige. Varmast var det den 4 september i Lund och Helsingborg där temperaturen uppgick till 31,1 grader.
Även i norra Norrland var temperaturerna ovanligt höga, visar statistiken från SMHI. Den 8 november drog extremt mild luft in över främst norra Norrland med flera novemberrekord i bland annat i Kiruna, Gällivare och Karesuando. Den 25 november uppmättes även rekordhöga temperaturer i Götaland och Svealand.
Nästa steg för cementproduktion med nettonollutsläpp
Tre år efter att Tyska Heidelberg Materials tillkännagav planerna på en CCS-anläggning vid sin cementfabrik i Slite på Gotland, går nu projektet in i den så kallade Front-End Engineering Design (FEED)-fasen, vilket är det sista steget innan investeringsbeslutet som väntas 2026. För det får företaget 238 miljoner kronor i statligt stöd av Energimyndigheten.
CCS-anläggningen ska kunna fånga upp till 1,8 miljoner tonkoldioxid per år, vilket motsvarar 4 procent av Sveriges årliga utsläpp. Målet är att det ska bli en av Europas största CCS-anläggningar. Heidelberg Materials Sverige framhåller att satsningen är avgörande för en hållbar byggsektor och för att säkra långsiktiga cementförsörjning i Sverige.
Första vindturbinen designad av AI
I Birmingham i Storbritannien har en grupp forskare och ingenjörer presenterat världens första vindturbin för stadsmiljö, designad med hjälp av AI. Turbinen, kallad ”Birmingham Blade,” har utvecklats för att fungera optimalt i stadens låga vindhastighet på 3,6 meter per sekund, vilket är betydligt bättre än standarden för traditionella vindturbiner som ligger på runt 10 meter per sekund.
Enligt forskargruppen möjliggjorde AI designoptimering som inte hade varit möjliga med traditionella metoder. AI-processen simulerade och testade över 2 000 designvarianter på bara några veckor, vilket enligt forskarna hade tagit flera år och kostat stora mängder pengar utan hjälp från AI.
Prototypen ska nu testas på ett tak i Birmingham, och en slutlig version väntas vara klar i slutet av 2025. Tanken är därefter att den ska kunna användas för småskaliga installationer på hustak i stadsmiljö.